Öppenvård vid kejsarsnitt

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1333 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:1333 Öppenvård vid kejsarsnitt

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:1333 och 2024/25:1335 av Markus Wiechel (SD) Öppenvård vid kejsarsnitt och Rätten till kejsarsnitt

Markus Wiechel har frågat mig om jag och regeringen har vidtagit några åtgärder i syfte att säkra öppenvården också för kvinnor som föder med kejsarsnitt eller om man kan förvänta sig åtgärder inom detta område.

Markus Wiechel har också frågat mig på vilket sätt jag och regeringen verkat för att stärka rätten för kvinnor att välja kejsarsnitt.

Patientens bästa står i centrum för regeringens prioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet och det är viktigt att patientlagen (2014:821) efterföljs.

Det är högt prioriterat av regeringen att säkerställa en välfungerande förlossningsvård där alla kvinnor känner sig trygga. Uppföljningar visar att förlossningsvården i huvudsak är trygg och säker med goda medicinska resultat.

Gravida har möjlighet att välja planerat kejsarsnitt i stället för vaginal förlossning om vårdgivaren bedömer att planerat kejsarsnitt är ett likvärdigt eller bättre alternativ till vaginal förlossning, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och om planerat kejsarsnitt framstår som befogat, bland annat med hänsyn till kostnaderna. Det är viktigt att det förs dialog om fördelar och nackdelar med olika förlossningssätt och att den gravida ges information, tid för samtal och ett respektfullt bemötande. Det är således en fråga för professionen med sin erfarenhet och utbildning, i dialog med den gravida kvinnan. Det är inte politiken som är bäst lämpad för sådana beslut.

Regeringen genomför löpande åtgärder för att stärka förlossningsvården, mödrahälsovården och kvinnors hälsa. För 2025 avsätter regeringen 1,6 miljarder kronor till detta ändamål. Totalt har 5 miljarder kronor avsatts för förlossningsvård och kvinnors hälsa under åren 2023–2025.

Inom ramen för satsningen har regeringen, för statens räkning, ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa.

Regeringen har gett flera uppdrag till myndigheter inom området. Bland annat har Socialstyrelsen fått i uppdrag att nationellt samordna, stödja och följa upp förlossningsvården, flickors och kvinnors hälsa och vård för sexuellt våldsutsatta. I uppdraget ingår att långsiktigt arbeta för att stärka och utveckla mödrahälsovården, förlossningsvården samt hälso- och sjukvården för flickors och kvinnors hälsa. I detta ingår till exempel att stödja det regionala arbetet för att öka tillgängligheten och vårdkapaciteten samt stärka kompetensförsörjningen inom området. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2027. Vidare har IVO fått i uppdrag att förstärka den nationella tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården under åren 2023–2025. Uppdraget slutredovisas i mars 2026.

Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram en nationell plan för förlossningsvården, vilket är en del av regeringens ambition att skapa en mer jämlik, nära och patientsäker vård i hela landet. Uppdraget ska slutredovisas den 15 september 2025.

Stockholm den 15 augusti 2025

 

 

 

Acko Ankarberg Johansson

 

Skriftlig fråga 2024/25:1333 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2025-08-15)

Fråga 2024/25:1333 Öppenvård vid kejsarsnitt

av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Kristdemokraterna har under en tid utmärkt sig för att förespråka en mer decentraliserad och nationellt tydlig styrning av vården i Sverige. Denna inställning är jag positiv till, eftersom den kan bidra till effektivisering av vården och kortade vårdköer samt stärker patientens självbestämmande och möjligheten att få vård utifrån sina individuella behov. Regeringen har också tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat flera förslag som går i denna riktning, vilket tyder på en vilja att förbättra och främja en mer patientcentrerad vårdpolitik. Det är avgörande att vårdvalet blir mer flexibelt och att patienter ges större makt att påverka vilken behandling och vårdform de får.

Vad som sedan länge har varit möjligt för patienter i hela Sverige är att söka vård var som helst i Sverige inom öppenvården utan att behöva remiss. Detta gäller för både vaginala förlossningar och andra medicinska behandlingar. Denna princip ger patienter ett direkt inflytande och stärker deras rätt att skapa en vårdplan som är anpassad till deras behov och önskemål. 

Dock finns det en skiljaktighet när det gäller möjligheten att välja vård för kvinnor som ska föda med kejsarsnitt. I dag är det möjligt att välja mellan olika förlossningskliniker och vissa behandlingar i hela landet, men för kvinnor som av medicinska eller personliga skäl önskar ett planerat kejsarsnitt finns inte samma fria vårdalternativ tillgängliga. Detta kan leda till att kvinnor inte ges möjlighet att påverka sina födandeavgöranden, trots att rätten till självbestämmande enligt patientlagen borde omfatta även denna grupp.

Det är därmed viktigt att även kvinnor som önskar planerat kejsarsnitt har rätten till fritt vårdval för att säkra rätten till självbestämmande – oavsett vilken förlossningsmetod de önskar eller behöver. Det skulle också kunna bidra till att minska onödiga lidanden och frustrationer bland kvinnor med starka skäl att föda med kejsarsnitt, samtidigt som det främjar en rättvis och individanpassad förlossningsvård. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Har statsrådet och regeringen vidtagit några åtgärder i syfte att säkra öppenvården också för kvinnor som föder med kejsarsnitt eller kan vi förvänta oss åtgärder inom detta område?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.