Omfattningen av afrofobi i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2021/22:256 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

A2021/ 02003/MRB Arbetsmarknadsdepartementet Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:256 av Björn Söder (SD)
Omfattningen av afrofobi i Sverige

Björn Söder har frågat mig om det finns någon ny vetenskaplig studie som regeringen har tillgång till som visar hur omfattande afrofobin är i Sverige och som jag grundar mina ställningstaganden på.

Inledningsvis vill jag hänvisa till det svar jag lämnade till Björn Söder den 20 oktober i år som svar på fråga 135 om den svenska slavhandeln.

Jag vill vara tydlig med att vi idag har kunskap om att afrofobi förekommer i Sverige, hur den tar sig uttryck och att den är påtaglig i vardagen för många människor i vårt land. Bland annat av rapporten Afrofobi – En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige (Mångkuturellt centrum, 2014) framgår att afrosvenskar drabbas av afrofobi i stor utsträckning. Vidare konstateras i rapporten att den afrosvenska gruppens utsatthet visar sig inom flera samhällssektorer.

Enligt rapporten Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden (Rapport 2018:21), som Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län tenderar afrosvenskar bland annat att ha arbeten med lägre kvalifikationskrav och lägre lön i förhållande till sin utbildningsnivå och har svårare än den övriga befolkningen att avancera till högre befattningar med högre status och lön som motsvarar deras utbildningsnivå.

Brottsförebyggande rådet (Brå) tar regelbundet fram statistik om hatbrott. Statistiken består av polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv. Antalet främlingsfientliga/rasistiska anmälningar där motivet identifierades som afrofobiskt uppskattades 2018 till närmare 915 stycken. Det afrofobiska motivet utgjorde 19 procent av de främlingsfientliga/ rasistiska hatbrotten och 13 procent av samtliga motiv.

Regeringen håller som en del av arbetet utifrån den nationella planen mot rasism återkommande sakråd med civilsamhället, bland annat om afrofobi. I dessa sakråd har flera vittnat om hur barn utsätts för afrofobi i skolan och vuxna utsätts för afrofobi bland annat på bostads- och arbetsmarknaden.

Det finns alltså redan idag kunskap om förekomsten av afrofobi och andra former av rasism i Sverige men den behöver utvecklas och regeringen har därför tagit ett flertal initiativ.

Regeringen har bland annat givit Brå i uppdrag att göra en fördjupad studie av afrofobiska hatbrott. Uppdraget ska redovisas senast den 25 november 2022.

Vidare har regeringen givit Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att kartlägga förekomsten av olika former av rasism i digitala miljöer. I uppdraget ingår att mäta förekomsten av rasism och analysera hur den tar sig uttryck i olika digitala miljöer med anknytning till Sverige. Myndigheten ska utifrån vad som anges i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott särskilt granska förekomsten av antisemitism, antiziganism, afrofobi, islamofobi och rasism mot samer. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2022.

Låt mig avslutningsvis påminna om det som statsministern slog fast i regeringsförklaringen den 14 september i år: rasismen hör inte hemma i Sverige. Nu intensifierar vi därför arbetet mot antisemitism, islamofobi, afrofobi och antiziganism samt arbetet mot rasism riktad mot samer. Rasismen ska bekämpas med samhällets fulla kraft och inom alla samhällsområden.

Stockholm den 3 november 2021

Märta Stenevi