Omedelbara åtgärder för att stärka den akademiska friheten i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1096 besvarad av Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1096 Omedelbara åtgärder för att stärka den akademiska friheten i Sverige
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2024/25:1096 av Camilla Hansén (MP)
Omedelbara åtgärder för att stärka den akademiska friheten i Sverige
Camilla Hansén har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta i närtid för att stärka skyddet för både forskning och högre utbildning i Sverige under den här mandatperioden.
Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten är grundläggande för att detta ska uppnås och en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle.
Sverige har en generellt sett god akademisk frihet, vilket bl.a. är tydligt utifrån Sveriges goda resultat i Academic Freedom Index som sammanställs av Varieties of Democracy vid Göteborgs universitet. Det ska vi vara mycket stolta över. Men vi ser tyvärr en oroväckande utveckling för den akademiska friheten runt om i världen, inte minst i USA.
Även i Sverige har vi utmaningar. I rapporten Utsatthet vid svenska universitet och högskolor – En undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare (Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, 2024) går det t.ex. att läsa att ca 40 procent av universitets- och högskoleanställda har blivit utsatta för hot och trakasserier. Att forskare och lärare utsätts för hot och trakasserier i sin yrkesroll är allvarligt. Det är inte bara ett angrepp på dem som individer utan kan även utgöra ett angrepp på den akademiska friheten. Regeringen har därför nyligen beslutat om att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå ändringar för att stärka forskares och lärares akademiska frihet (dir. 2025:42).
För regeringen är det även viktigt att lärosätena har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag, dvs. att bedriva forskning och utbildning av hög kvalitet. Regeringen har därför tagit flera initiativ för att se över hur t.ex. detaljreglering genom regelverk och uppdrag kan undvikas, för att på så vis ge förutsättningar för lärosätena att fokusera på kärnverksamheten. Utbildningsdepartementet har bl.a. låtit en utredare se över vissa delar av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). Utredaren har redovisat sina förslag i en promemoria som har remitterats och nu bereds inom Regeringskansliet (Ds 2024:21). Därutöver har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att analysera konsekvenserna för statliga universitet och högskolor av de administrativa uppgifter som de är skyldiga att utföra till följd av generella regelverk och regeringsbeslut för statliga förvaltningsmyndigheter (U2024/01755). Uppdraget ska redovisas senast den 11 september i år. Som Camilla Hansén nämner avser även regeringen att tillsätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor. Arbetet med att ta fram direktiv för denna utredning pågår.
Genom dessa åtgärder tar regeringen viktiga steg för att stärka skyddet av den akademiska friheten i Sverige och stärka förutsättningarna för lärosätena att genomföra sitt viktiga uppdrag.
Stockholm den 29 april 2025
Johan Pehrson
Skriftlig fråga 2024/25:1096 av Camilla Hansén (MP) (Besvarad 2025-04-29)
Fråga 2024/25:1096 Omedelbara åtgärder för att stärka den akademiska friheten i Sverige
av Camilla Hansén (MP)
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Sveriges utbildningsminister Johan Pehrson välkomnar amerikanska forskare hit med följande ord: ”Det går ju rätt vilt till i Vita huset och det är väldigt dåligt för forskningen där. Då ska vi ju säga bara: Se här, Amerika! Välkomna hit. Vi kan erbjuda tillit. Vi har akademisk frihet.”
Miljöpartiet instämmer i välkomnandet av amerikanska forskare, men vi vill se tydliga stöd för forskare som även i andra länder hotas på grund sitt fria utövande av högre utbildning och forskning. Vi vill se en migrationslagstiftning som underlättar att utbilda sig här, forska här och etablera sig och sin familj här samt utökning av program som Researchers at Risk och Students at Risk.
Vi vill också se ett starkare skydd för den akademiska friheten i Sverige. För i sanningens namn kan en del av det som händer i USA hända även här. Det har till och med redan hänt.
Våren 2023 förkortade regeringen mandatperioden för universitetens styrelser från tre år till 17 månader med bara några dagars varsel. Bara några månader senare drog regeringen med mycket kort varsel in forskningsmedel avseende utvecklingsforskning som redan fördelats till Vetenskapsrådet och där granskning av redan inskickade ansökningar inför beslut om fördelning pågick.
I statsbudgeten för 2024 gjordes besparingar på alla statliga myndigheter, vilket också drabbade högskolorna. Ministrar har också gjort detaljerade uttalanden om vilka kurser som är önskvärda inom såväl folkbildning som högre utbildning.
Regeringen har utrett tillståndet för den akademiska friheten på landets lärosäten, med det uttalade syftet från dåvarande utbildningsministern att granska cancellerings- och wokekulturen. När utredningens resultat kom våren 2024 visade det sig, till ingens förvåning, att det största hotet mot den akademiska friheten är politisk påverkan.
Regeringen har fyllt forskningspropositionen med orden ”akademisk frihet” men har endast en åtgärd planerad, nämligen att utreda lärosätenas associationsformer. Det är en otillräcklig åtgärd, som inte heller stärker den akademiska friheten i närtid.
Sammanfattningsvis är det väl sådär med både tilliten och den akademiska friheten i Sverige.
När Johan Pehrson med öppna armar nu välkomnar amerikanska forskare hit med just argument om tillit och akademisk frihet så har jag en enkel fråga till utbildningsministern:
Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta i närtid för att stärka skyddet för både forskning och högre utbildning i Sverige under den här mandatperioden?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.