Olika fågel- och djurpopulationer som bär smitta

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1037 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Start
Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad

Svar på fråga 2020/21:1037 av Lotta Olsson (M)
Olika fågel- och djurpopulationer som bär smitta

Lotta Olsson har frågat miljö- och klimatministern om hon avser ta några initiativ eller vidta åtgärder för att minimera hälsoriskerna med täta djur- och fågelpopulationer och faran att de sprider olika typer av smitta.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Sverige har sedan länge arbetat för att förbättra djurs uppfödningsförhållanden och för att stärka djurens hälsa. Detta arbete sker i gott samarbete mellan myndigheter, näring och akademi, vilket möjliggör relevanta djurhälsoinsatser på gårdsnivå. Det kan konstateras att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett gott djurhälsoläge där flertalet, för andra länder vanligt förekommande sjukdomar, är utrotade helt eller omfattas av bekämpningsprogram. Användningen av antibiotika till djur i Sverige har under lång tid legat stabilt lågt, någonting som visar på Sveriges goda djurhälsoläge.

Fridlysning av arter är ett verktyg för att bevara den biologiska mångfalden. Det är viktigt att komma ihåg att förlust av biologisk mångfald är en del i det stora perspektivet som rör One Health. I skenet av den pandemi vi upplever nu är det mycket viktigt att följa och analysera frågan på ett holistiskt sätt och stärka arbetet med biologisk mångfald.

I oktober i år fick Sverige sitt första fall av SARS-CoV-2 hos mink. Smitta hos mink i det här fallet uppkom med stor sannolikhet med anledning av smittspridning från infekterade människor i minkarnas närhet, även om smittspridning via andra vägar har diskuterats. På flera håll i världen har smittspridning till mink noterats, vilket belyser vikten av samspelet mellan människor och djur, vilda som tama.

I händelse av sjukdomsutbrott hos djur har myndigheterna tillgång till ett regelverk för att vidta åtgärder. Detta regelverk, i kombination med frivilliga åtaganden, lägger också grunden för förebyggande sjukdomskontroll. I mars 2016 antogs EU:s djurhälsoförordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa [”djurhälsolag”]) som i stora delar ska börja tillämpas i april 2021. Det pågår nu ett omfattande arbete på såväl EU-nivå som nationellt med kompletteringar och anpassningar till denna lagstiftning, vilken reglerar smittsamma djursjukdomar.

Regeringen följer noggrant situationen avseende smittspridning hos djur, kopplat såväl till pågående pandemi som till andra smittsamma djursjukdomar och är beredd att se över möjligheten till ytterligare verktyg, om myndigheterna bedömer att det finns behov av det.

Stockholm den 30 december 2020

Jennie Nilsson

Övrigt om svar på skriftliga frågan