Ökningen av ungdomsrån i Linköping
Svar på skriftlig fråga 2021/22:231 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2021/22:231 av Jonas Andersson i Linghem (SD)
Ökningen av ungdomsrån i Linköping
Jonas Andersson i Linghem har frågat mig vad jag bedömer är skälen till att antalet anmälda ungdomsrån har ökat så kraftigt de senaste åren samt vilka åtgärder jag vidtar för att stävja en fortsatt utveckling där allt fler ungdomsrån begås.
Regeringen ser allvarligt på att de anmälda ungdomsrånen ökat de senaste åren. Personrån är brott som utöver ekonomiska och fysiska skador även kan orsaka rädsla och oro lång tid efter brottet. Personrån kan också indikera fortsatt brottslighet bland unga individer som begår sådana brott. Brottsförebyggande rådet genomför nu en studie om ungdomsrån för att öka kunskapen om brottens omfattning och karaktär. Syftet är att ta fram ett kunskapsunderlag som kan hjälpa beslutsfattare och lokala brottsförebyggande aktörer att sätta in rätt åtgärder mot rätt personer och på rätt platser.
Polismyndigheten arbetar aktivt mot denna typ av brottslighet, bland annat genom ökad polisiär närvaro på platser och tider där sådana brott ofta begås. Polismyndigheten bedriver också riktad verksamhet för att bryta utvecklingen där barn och ungdomar begår brott, genom att både utreda brott och bedriva brottsförebyggande arbete i lokalsamhället. Samverkan mellan myndigheter när barn utsätts för eller begår brott är en grundläggande del i polisens arbete. Det handlar exempelvis om samverkan med socialtjänsten. Det kan tilläggas att det inom Polismyndigheten finns särskilt utbildad personal som utreder brott mot barn och håller förhör med barn. Regeringen fortsätter arbetet med att öka tryggheten och förebygga brott genom den historiska satsningen på att öka antalet polisanställda. Polismyndigheten har aldrig haft fler anställda än i år, och arbetet med att nå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda 2024 än 2016 fortsätter med full kraft.
Flera av åtgärderna i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare, t.ex. utredningen om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott som gör en bred översyn av regelverket för brottsutredningar mot barn.
Det straffrättsliga regelverket är också ett viktigt verktyg i kampen mot brottsligheten. På regeringens initiativ har minimistraffen för flera allvarliga våldsbrott skärpts, bl.a. grovt rån, och utredningsförslag om ett höjt minimistraff för rån är nu ute på remiss. När det gäller unga lagöverträdare är det viktigt att vi har tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att både förebygga och hindra nya brott. Vid årsskiftet införde vi därför en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning kan användas som påföljd vid t.ex. rån.
Vidare måste socialtjänsten kunna ge adekvata insatser för att förhindra fortsatt kriminalitet bland barn och unga. En subvention för kommunerna kan möjliggöra detta och bidra till att de barn och unga som är i behov av vård kan beredas sådan vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 höjda anslag till SiS och att myndigheten även får subventioner inom LVU-området (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) om 484 miljoner kronor. Detta för att kunna subventionera de avgifter som kommunerna betalar för placering av ungdomar hos SiS.
Regeringen har även tagit viktiga steg mot ett stärkt brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället och utvecklingen av arbetet fortsätter. En utredning har sett över hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, och betänkandet är nu på remiss.
Stockholm den 27 oktober 2021
Morgan Johansson
