Ökat tågresande för mindre utsläpp

Svar på skriftlig fråga 2017/18:768 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)

N2018/01147/TS

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:768 Edward Riedl (M) Ökat tågresande för mindre utsläpp

Edward Riedl (M) har frågat miljöministern vilka åtgärder hon vidtar inom sitt ansvarsområde för att skapa incitament för att öka tågresandet och därigenom bidra till att Sverige kan nå de uppställda klimatmålen. Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som besvarar frågan.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen. En väl fungerande tågtrafik är viktigt för att uppnå flera av regeringens mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, en ökad andel kvalificerad industriproduktion samt minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen skapar incitament och förutsättningar för att tågresandet ska vara ett attraktivt färdsätt på många sätt. Den främsta uppgiften är att säkerställa att Sverige har en fungerande järnväg, vilket minskar risken för störningar och förseningar.

Sverige har under många år satsat för lite resurser på drift och underhåll av järnvägssystemet vilket har bidragit till de trafikstörningar och den förseningsproblematik som systemet dras med idag. Regeringen har därför genomfört kraftiga förstärkningar av järnvägsunderhållet och ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder kronor per år under perioden 2016–2018. I den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 kommer anslaget till järnvägsunderhåll att öka med hela 47 procent jämfört med nuvarande plan.

Vidare har regeringen i infrastrukturpropositionen föreslagit att de ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2018–2029 ska öka med drygt 100 miljarder kronor, till totalt 622,5 miljarder kronor.

Andra exempel på insatser för att öka tågresandet är regeringens särskilda satsning på kollektivtrafik i landsbygd. Här utökas de tidigare aviserade medlen på 848 miljoner kronor under perioden 2016–2019 med 167 miljoner kronor under perioden 2018–2020. Järnvägens konkurrenskraft väntas också förbättras genom den nya järnvägstrafiklagen, som träder i kraft i år. I den ingår nya bestämmelser om att järnvägsföretag i större utsträckning ska kunna få förseningskostnader ersatta av infrastrukturförvaltare, om förseningen beror på problem med spåren eller annan infrastruktur. Det här medför att de aktörer som ansvarar för infrastrukturen får bära den slutgiltiga kostnaden för den här typen av problem, vilket ger incitament för bättre kvalitet i anläggningen.

Edward Riedl pekar i sin fråga särskilt på kostnadernas betydelse för hur attraktivt tågresandet är, och att en förbättrad konkurrensneutralitet mellan tågoperatörerna vid biljettförsäljningen är en viktig del av detta. Det är i första hand branschen som ansvarar för att tågresenären på ett enkelt och smidigt sätt kan boka och betala resa med operatören ifråga. Men för att skapa rätt förutsättningar på detta område har regeringen för avsikt att, som ett led i införlivandet av ITS-direktivets förordning om tillhandahållande av reseinformationstjänster, ställa krav på kollektivtrafikföretag och andra trafikoperatörer att tillhandahålla öppna data i en nationell åtkomstpunkt. Syftet är att möjliggöra ett förenklat användande av biljett- och betalsystem för kollektivtrafiken.

Sammantaget är alltså beskedet att det vidtas åtgärder inom flera olika områden, för att skapa incitament för ett ökat tågresande. Och jag utesluter inte att det kommer nya initiativ på detta område för att uppnå ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem.

Stockholm den 6 mars 2018

Tomas Eneroth