Ökat skydd mot kriminella och bostadsinbrott

Svar på skriftlig fråga 2020/21:228 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:228 av Sten Bergheden (M)
Ökat skydd mot kriminella och bostadsinbrott

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska risken för rån och överfall i hemmet genom att ge alla medborgare rätten att slippa finnas med på olika söktjänster med exempelvis namn, ålder, antal personer i hushållet och storlek på bostad.

Äldre personer är mot bakgrund av sin ålder generellt sett särskilt sårbara och löper ökad risk att utsättas för vissa typer av brott. Jag ser allvarligt på den cyniska brottslighet som riktas mot äldre, och särskilt när brotten begås i deras eget hem. Regeringen anser att den kränkning som det innebär att bli bestulen i sin bostad eller ett annat liknande boende bör beaktas i större utsträckning än i dag. Regeringen har därför nyligen i en lagrådsremiss föreslagit ett nytt brott med beteckningen inbrottsstöld med en straffskala på fängelse i lägst ett och högst sex år.

Regeringen genomför omfattande satsningar på Polismyndigheten. Vid utgången av juni var vi halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Vid Polismyndigheten har dessutom särskilda resurser avdelats genom den s.k. Circa-gruppen som arbetar nationellt för att förhindra och utreda brott som riktas mot äldre. Äldre är också en prioriterad målgrupp för det brottsförebyggande arbete som Polismyndighetens nationella bedrägericentrum bedriver.

Frågan var gränsen ska gå för vad som ska vara tillåtet att publicera på internet inrymmer ofta svåra avvägningar mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten. Yttrandefriheten är en förutsättning för den fria åsiktsbildningen och därför en av demokratins hörnstenar. Den har sedan lång tid tillbaka haft ett starkt skydd i Sverige.

Många av de etablerade söktjänsterna har s.k. utgivningsbevis – eller frivilligt grundlagsskydd – för sin verksamhet. Det innebär att databasen med söktjänsten skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen, vilket i sin tur innebär att begränsningar i vad som får publiceras måste ha stöd i den grundlagen. Syftet med det frivilliga grundlagsskyddet är att yttrandefrihetsgrundlagens starka skydd för yttrandefriheten ska kunna sträckas ut så att det omfattar även andra aktörer än traditionella massmedieföretag när de använder internet för masskommunikation.

Verksamheter som tillhandahåller söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter om t.ex. hälsa och politiska åsikter har emellertid ansetts innebära särskilda risker för den personliga integriteten. Därför har grundlagsändringar genomförts för att kunna ingripa mot sådana verksamheter. Vidare har 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté nyligen föreslagit grundlagsändringar som ska göra det möjligt att ingripa mot vissa verksamheter som publicerar bl.a. personuppgifter om lagöverträdelser.

Jag har stor förståelse för den frustration och känsla av utsatthet som publiceringar av personuppgifter på internet kan medföra. Samtidigt måste det beaktas att förstärkningar av integritetsskyddet på det här området skulle kräva inskränkningar i den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Jag inväntar nu de synpunkter som kan komma på det förslag som presenterats av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté.

Stockholm den 28 oktober 2020

Morgan Johansson