Ökat skydd mot kriminella och bostadsinbrott
Svar på skriftlig fråga 2020/21:228 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:228 av Sten Bergheden (M)
Ökat skydd mot kriminella och bostadsinbrott
Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska risken för rån och överfall i hemmet genom att ge alla medborgare rätten att slippa finnas med på olika söktjänster med exempelvis namn, ålder, antal personer i hushållet och storlek på bostad.
Äldre personer är mot bakgrund av sin ålder generellt sett särskilt sårbara och löper ökad risk att utsättas för vissa typer av brott. Jag ser allvarligt på den cyniska brottslighet som riktas mot äldre, och särskilt när brotten begås i deras eget hem. Regeringen anser att den kränkning som det innebär att bli bestulen i sin bostad eller ett annat liknande boende bör beaktas i större utsträckning än i dag. Regeringen har därför nyligen i en lagrådsremiss föreslagit ett nytt brott med beteckningen inbrottsstöld med en straffskala på fängelse i lägst ett och högst sex år.
Regeringen genomför omfattande satsningar på Polismyndigheten. Vid utgången av juni var vi halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Vid Polismyndigheten har dessutom särskilda resurser avdelats genom den s.k. Circa-gruppen som arbetar nationellt för att förhindra och utreda brott som riktas mot äldre. Äldre är också en prioriterad målgrupp för det brottsförebyggande arbete som Polismyndighetens nationella bedrägericentrum bedriver.
Frågan var gränsen ska gå för vad som ska vara tillåtet att publicera på internet inrymmer ofta svåra avvägningar mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten. Yttrandefriheten är en förutsättning för den fria åsiktsbildningen och därför en av demokratins hörnstenar. Den har sedan lång tid tillbaka haft ett starkt skydd i Sverige.
Många av de etablerade söktjänsterna har s.k. utgivningsbevis – eller frivilligt grundlagsskydd – för sin verksamhet. Det innebär att databasen med söktjänsten skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen, vilket i sin tur innebär att begränsningar i vad som får publiceras måste ha stöd i den grundlagen. Syftet med det frivilliga grundlagsskyddet är att yttrandefrihetsgrundlagens starka skydd för yttrandefriheten ska kunna sträckas ut så att det omfattar även andra aktörer än traditionella massmedieföretag när de använder internet för masskommunikation.
Verksamheter som tillhandahåller söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter om t.ex. hälsa och politiska åsikter har emellertid ansetts innebära särskilda risker för den personliga integriteten. Därför har grundlagsändringar genomförts för att kunna ingripa mot sådana verksamheter. Vidare har 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté nyligen föreslagit grundlagsändringar som ska göra det möjligt att ingripa mot vissa verksamheter som publicerar bl.a. personuppgifter om lagöverträdelser.
Jag har stor förståelse för den frustration och känsla av utsatthet som publiceringar av personuppgifter på internet kan medföra. Samtidigt måste det beaktas att förstärkningar av integritetsskyddet på det här området skulle kräva inskränkningar i den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Jag inväntar nu de synpunkter som kan komma på det förslag som presenterats av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté.
Stockholm den 28 oktober 2020
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2020/21:228 av Sten Bergheden (M) (Besvarad 2020-10-28)
Fråga 2020/21:228 Ökat skydd mot kriminella och bostadsinbrott
av Sten Bergheden (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Möjligheterna att söka efter, och hitta, information på internet är oändliga. Det har på många områden påverkat våra liv positivt; information som förut både kunde vara tidskrävande och svår att hitta finns nu endast ett par knapptryck bort. Men det har tyvärr en baksida som utnyttjas av kriminella.
Kriminella ser äldre personer som lätta offer, och det lättaste offret är den äldre som bor ensam. Hur gammal en person är, var hon bor och hur många som finns i hushållet är information som vem som helst lätt kan ta reda på. Det gör att kriminella personer enkelt kan leta fram äldre och med hjälp av informationen som söktjänsten tillhandahåller avgöra om personen är ett lätt rånoffer eller inte. All information finns bara ett par knapptryck bort.
Hög ålder innebär en ökad sårbarhet, vilket de kriminella utnyttjar. Konsekvenserna av att utsättas för ett brott i sitt hem kan vara förödande. Äldre brottsoffer lider ofta av långvariga psykiska efterverkningar såsom misstänksamhet och oro. Rädslan att utsättas för ytterligare brott ökar. Allt detta påverkar självklart livskvaliteten för den äldre på ett oerhört negativt sätt.
Men det går att skydda sig. Ett enkelt sätt vore att den enskilde får rätten att slippa finnas med på olika söktjänsters sidor med känslig information. Den rätten har vi inte i dag. Vi kan vända oss till utgivaren av söktjänsten och önska att känsliga uppgifter tas bort, vilket är fullt möjligt att göra, men utgivaren har ingen skyldighet att uppfylla önskan. Det krävs således andra åtgärder för att både minska risken för brott mot enskilda och för att försvåra för kriminella aktörer.
Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska risken för rån och överfall i hemmet genom att ge alla medborgare rätten att slippa finnas med på olika söktjänster med exempelvis namn, ålder, antal personer i hushållet och storlek på bostad?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.