Ökande klimatutsläpp

Svar på skriftlig fråga 2024/25:328 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Svar på fråga 2024/25:328 Ökande klimatutsläpp

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Svar på fråga 2024/25:328 av Dzenan Cisija (S)
Ökande klimatutsläpp

Dzenan Cisija har frågat mig vilka akuta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att vända trenden med ökande klimatutsläpp och säkerställa att Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet uppnås.

Sverige har tillsammans med övriga medlemsstater ett gemensamt EU-åtagande i Parisavtalet. EU har i sin klimatlag åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast år 2050 och att minska nettoutsläppen inom unionen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. Målet till 2030 utgör även EU:s nationellt fastställda bidrag (NDC) under Parisavtalet. EU har antagit och genomför alla centrala delar av det s.k. 55-procentspaketet. Regeringen bedömer att genomförandet av de antagna rättsakterna skapar goda förutsättningar för EU att nå sitt åtagande under Parisavtalet till år 2030. Arbetet med att ta fram ett EU-mål till år 2040 kommer att bli betydelsefullt för möjligheterna att nå det långsiktiga målet om klimatneutralitet senast år 2050. EU-arbetet är centralt för genomförandet av Parisavtalet och för att visa det ledarskap som krävs för att nå avtalets mål om att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader.

Sverige har tillsammans med fyra andra medlemsstater det högsta åtagandet enligt ESR (ansvarsfördelningsförordningen). Sverige är bundet av och ska som alla medlemsstater i EU leva upp till våra ESR-åtaganden. Regeringen anser att klimatomställningen ska genomföras på ett ambitiöst, effektivt och rättvist sätt där hushåll och företag inte belastas på ett orimligt sätt. Den förra regeringens höga reduktionsplikt fick oskäliga effekter på hushållens ekonomi och begränsade människors vardag. Särskilt hårt slog detta mot boende på gles- och landsbygder. För att uppnå ESR-åtagandet till år 2030, som inkluderar utsläpp från bl.a. vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, väljer regeringen att reformera reduktionsplikten i grunden. Den nya reduktionsplikten som regeringen inför från och med nästa år är mer teknikneutral och stimulerar till fortsatt elektrifiering genom att även inkludera el från publika laddstationer. Nivåerna för den nya reduktionsplikten höjs så att inblandningen av biobränslen ökar och utsläppen från vägtransporterna minskar. Samtidigt sänks skatten på bensin och diesel för att priset vid pump inte ska öka Enligt regeringens bedömning kommer den nya reduktionsplikten att minska utsläppen så pass mycket att ESR-åtagandet bedöms nås med viss marginal till år 2030. Det finns dock osäkerheter kopplat till drivmedelsanvändning och utvecklingen i LULUCF-sektorn.

Regeringen har också aviserat flera andra åtgärder för att öka farten i elektrifieringen av transportsektorn – exempelvis utbyggnaden av laddinfrastruktur, den nya skrotningspremien och det nya marknadsintroduktionsstödet för eldrivna bussar, lastbilar och arbetsmaskiner.

Stockholm den 6 november 2024

Romina Pourmokhtari