Ökade kostnader i jordbruket
Svar på skriftlig fråga 2021/22:964 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:928 av Ann-Sofie Alm (M)
Åtgärder mot lantbrukarnas ökade kostnader,
fråga 2021/22:964 av Staffan Eklöf (SD)
Ökade kostnader i jordbruket
samt fråga 2021/22:992 av Cassandra Sundin (SD)
Lantbrukets förutsättningar och situation
Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att svenskt lantbruk ska kunna få lönsamhet på gårdsnivå i syfte att nå målen i livsmedelsstrategin.
Staffan Eklöf har frågat mig vad jag tänker göra för att underlätta den svåra situationen för lantbrukarna.
Cassandra Sundin har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att lantbrukets förutsättningar och situation ska förbättras.
Lantbrukets lönsamhet utmanas av kostnadsökningar som en följd av ökade priser på flera olika insatsvaror. Kostnadsökningarna påverkar inte bara svenska lantbrukare utan är i huvudsak kopplade till förändringar på råvarupriser och energipriser generellt. Samtidigt har priserna på flertalet jordbruksvaror ökat, vilket till del kan kompensera för de ökade kostnaderna.
I linje med den svenska livsmedelsstrategin arbetar regeringen aktivt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Därför har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Handlingsplan del 1 innehöll satsningar på drygt 1 miljard kronor via nationella medel och öronmärkta medel i landsbygdsprogrammet. Handlingsplan del 2 innehöll satsningar på 122 miljoner kronor årligen 2020–2025 samt en extra förstärkning 2020 på 114 miljoner kronor. Handlingsplan del 3 innefattar ytterligare satsningar om 74 miljoner kronor årligen 2021–2023. Regeringen beräknar att för åren 2024–2025 tillföra 36 miljoner kronor årligen och för åren 2026 och framåt 11 miljoner kronor per år.
Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning. Dessutom aviserades en ytterligare förstärkning på 10 miljoner kronor årligen för 2022–2025 i budgetproposition 2022 (prop. 2021/22:1) till vildsvinspaketet som är en åtgärd i handlingsplanerna.
Regeringen har därtill gjort stora satsningar i budgetproposition 2022 (prop. 2021/22:1) för att stärka infrastrukturen och servicen på landsbygden.
Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) är därutöver ett viktigt verktyg för att stärka det svenska jordbruket. En central utgångspunkt när Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken har utformats är att den ska stärka jordbrukets lönsamhet och underlätta möjligheten att nå livsmedelsstrategins mål. Totalt under perioden 2023–2027 omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor. Utöver detta beräknas ca 4,3 miljarder kronor under samma period tillföras nationella åtgärder som möter målen i GJP.
Hur utvecklingen av priset på insatsvaror och jordbruksvaror förändras framöver kommer vara en viktig faktor för jordbrukets lönsamhet tillsammans med regeringens insatser för att långsiktigt förbättra lönsamheten och konkurrenskraften för svenskt jordbruk. Jag har en nära dialog med näringen kring dessa frågor i syfte att fortsatt analysera och följa situationen.
Stockholm den 9 februari 2022
Anna-Caren Sätherberg
Skriftlig fråga 2021/22:964 av Staffan Eklöf (SD) (Besvarad 2022-02-01)
Fråga 2021/22:964 Ökade kostnader i jordbruket
av Staffan Eklöf (SD)
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Kostnaderna för bland annat el, diesel, foder och gödsel har ökat kraftigt under den senaste tiden. Det har slagit hårt mot lantbrukarnas ekonomi. Spannmålspriserna har till ganska stor del följt med upp, men bland annat priserna för kött och mjölk har inte haft samma utveckling. Det har skapat stora problem, inte minst för djurhållande lantbrukare. Även lantbrukare med växthusodling har stora problem.
En av fyra lantbrukare i Sverige har dragit ned på sin verksamhet på grund av kostnadskrisen, enligt en färsk undersökning från LRF. En del överväger om de över huvud taget ska så sina fält. Med tanke på den låga lönsamheten i sektorn över lång tid, som till stor del har politiska orsaker, saknas marginaler för att klara av denna kris på ett bra sätt. Det gör att sektorn är i behov av hjälp. Politiken bör ta ansvar för den situation som den har försatt lantbrukarna i.
Vid ett möte i höstas med riksdagens miljö- och jordbruksutskott inför rådsmötet i Bryssel frågade Sverigedemokraterna om regeringen tänkte ta upp frågan om kostnadskrisen för svenska jordbrukare. Eventuella undantag från EU:s statsstödsregler bör ju förberedas i tid. Dåvarande statssekreteraren svarade att man följer utvecklingen. Samma svar gav landsbygdsministern vid ett senare tillfälle. Nu är kostnadskrisen akut.
Mot bakgrund av denna situation vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Vad tänker statsrådet göra för att underlätta den svåra situationen för lantbrukarna?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.