Ökad säkerhet vid de statliga museerna
Svar på skriftlig fråga 2018/19:210 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ku2019/00237
/KL
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:210 av Margareta Cederfeldt (M)
Ökad säkerhet vid de statliga museerna
Margareta Cederfeldt har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka säkerheten vid de statliga museerna och när dessa åtgärder i sådant fall kommer att vidtas. Frågan är ställd med anledning av den rapport som Riksrevisionen på riksdagens uppdrag överlämnat till regeringen, där man granskat säkerhetsarbetet i centralmuseernas samlingsförvaltning samt om Riksantikvarieämbetet gör tillräckligt för att stödja detta arbete.
Granskningsrapportens samlade slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte garanterar en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna. Vidare bedömer Riksrevisionen att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museernas säkerhetsarbete inom ramen för sitt museiuppdrag. I rapporten lämnas rekommendationer för både centralmuseerna och Riksantikvarieämbetet att arbeta vidare utifrån.
De påpekanden som framförs av Riksrevisionen måste tas på största allvar. En god förvaltning av museernas samlingar är helt central för att bevara kulturarvet och utgör en kärnverksamhet för museerna. I museilagen (2017:563) anges bland annat att en av museernas grundläggande uppgifter just är att förvalta sina samlingar, vilket i första hand innebär att sörja för deras vård och bevarande.
Hur samlingarna i praktiken på bästa sätt ska hanteras är ett ansvar för museiprofessionen och det är en central uppgift för respektive institutionsledning att ta ställning till hur säkerhetsarbetet ska organiseras och bedrivas. I detta sammanhang bör det även betonas att de centrala museernas samlingar ser mycket olika ut. Det innebär att riskerna varierar och att särskilda lösningar behöver formas efter varje museums specifika förutsättningar.
Regeringen ser positivt på att Riksrevisionens rapport nu finns som ett aktuellt kunskapsunderlag i frågan. Det är positivt att rapporten innehåller konkreta förslag på åtgärder för samtliga berörda aktörer att beakta i det fortsatta arbetet. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga och återkomma till riksdagen senare under våren med en skrivelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.
Stockholm den 20 februari 2019
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2018/19:210 av Margareta Cederfelt (M) (Besvarad 2019-02-20)
Fråga 2018/19:210 Ökad säkerhet vid de statliga museerna
av Margareta Cederfelt (M)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Riksrevisionens granskning av de statliga verksamheterna har visat att det säkerhetsarbete som bedrivs vid museerna inte är tillräckligt för att garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna. Enligt granskningen finns det flera, sedan tidigare påtalade, brister i säkerheten som inte är åtgärdade. Under senare tid har det rapporterats om stölder av historiskt viktiga föremål, vilket visar på vikten av att säkerhetsarbetet vid museerna måste ligga i framkant och inte släpa efter.
Säkerhetsarbetet är viktigt inte bara för att säkerställa att föremålen inte stjäls eller för att förhindra skadegörelse utan också för att möjliggöra för besök vid museerna. Ett fungerande säkerhetsarbete är en grundläggande förutsättning för att museerna ska kunna hålla öppet för allmänheten och göra historia och kulturella skatter tillgängliga för alla intresserade.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att öka säkerheten vid de statliga museerna, och när kommer dessa åtgärder i sådant fall att vidtas?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

