Ökad otrygghet bland kvinnor

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2341 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:2341av Angelica Lundberg (SD)
Ökad otrygghet bland kvinnor

Angelica Lundberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att återskapa tryggheten i vårt land och säkerställa att kvinnor vågar vistas ute.

I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor eller vem man är. För regeringen är frågor om trygghet och mäns våld mot kvinnor högt prioriterade frågor. Skillnader som finns mellan olika grupper avseende utsatthet och otrygghet exempelvis mellan kvinnor och män, mellan människor med olika bostadsort eller socioekonomisk situation måste uppmärksammas.

För att motverka kriminalitet och öka tryggheten behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Under förra mandatperioden tog därför regeringen fram ett nytt nationellt brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott. En av målsättningarna i programmet är att brottsförebyggande aspekter beaktas i fysisk planering liksom vid ny- eller ombyggnation av bostäder och offentlig miljö. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.

Regeringen beslutade hösten 2019 om ett 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten för att bekämpa det grova våldet och nyrekryteringen till gäng- och nätverksmiljöer. 34-punktsprogrammet består av flera åtgärder riktade mot kriminella nätverk.

Som en del av programmet beslutade regeringen i mars 2020 att tillsätta en parlamentarisk trygghetsberedning. Trygghetsberedningen ska bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik som ska bidra till att uppfylla de kriminalpolitiska målen att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Kommittén ska lämna sitt första delbetänkande i oktober i år.

I det brottsförebyggande arbetet har även kommunerna en viktig roll. Regeringen beslutade hösten 2019 om en utredning som ska utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete. Utredaren ska bland annat lämna förslag som bidrar till att kommunerna på ett effektivt sätt kan fullgöra sitt ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten på kort och lång sikt i landet är det väsentligt öka antalet polisanställda. Antalet anställda vid Polismyndigheten hade vid årsskiftet ökat med närmare 5 500 sedan satsningen inleddes 2016. Den kraftfulla satsningen på att bygga ut myndigheten pågår oförtrutet. Regeringens mål är 10 000 fler polisanställda år 2024 jämfört med 2016.

Regeringen gav i december 2020 Socialstyrelsen ett uppdrag att fördela statsbidrag för sociala insatser i de områden som Polismyndigheten definierar som utsatta områden. Satsningen omfattar 250 miljoner kronor per år 2021–2023. Genom satsningen förstärks kommunernas verksamheter inom det brottsförebyggande området.

Sedan 2017 arbetar regeringen efter en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (skr. 2016/17:10). Flera myndigheter har i uppdrag att arbeta såväl

förebyggande som brottsbekämpande och med att ge stöd och skydd till utsatta.

Regeringens arbete för att alla ska vara trygga, oavsett bostadsort, kön eller ursprung fortsätter med hög intensitet.

Stockholm den 7 april 2021

Märta Stenevi

Skriftlig fråga 2020/21:2341 av Angelica Lundberg (SD) (Besvarad 2021-04-07)

Fråga 2020/21:2341 Ökad otrygghet bland kvinnor

av Angelica Lundberg (SD)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Otryggheten ökar, inte minst för kvinnor. I den jämställdhetsrapport som Jönköpings kommun nyligen presenterat framgår att varannan kvinna inte vågar gå ut ensam.

Även Folkhälsomyndighetens rapport Hälsa på lika villkor från 2018 visar att 47 procent av de tillfrågade kvinnorna i Jönköping känner sig så otrygga att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma. Genomsnittet i Sverige för upplevd otrygghet ligger på 36 procent, vilket innebär att mer än var tredje kvinna i Sverige inte kan leva sitt liv som hon vill på grund av otrygghet. Siffrorna ökar dessutom, både i Jönköping och nationellt.

Den 18 februari aviserades att regeringen gett Boverket i uppdrag att undersöka hur förutsättningarna för platssamverkan i Sverige, BID-samverkan (Business Improved Districts), kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021. BID-samverkan har redan utretts och ingår i ett par rapporter. Boverket presenterade i en rapport (2019:20) ett kunskaps- och diskussionsunderlag om vad som kan göras inom samhällsbyggnadsprocessen för att öka säkerhet och trygghet. Hösten 2019 presenterade Boverket även en vägledning från Kungliga tekniska högskolan med rubriken Trygg stadsmiljö. Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder. Den innehåller ett flertal olika rekommendationer om brottsförebyggande och säkerhetsskapande åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen som rör samverkan samt design- och byggnationsåtgärder.

Att inte behöva vara rädd för att vistas ute i sitt eget bostadsområde på kvällen är ett högst rimligt krav och en viktig jämställdhetsfråga. Situationen i Sverige eskalerar åt fel håll.

Med anledningen av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att återskapa tryggheten i vårt land och säkerställa att kvinnor vågar vistas ute?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.