Ökad innovation och konkurrenskraft
Svar på skriftlig fråga 2021/22:448 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2021/22:448 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Ökad innovation och konkurrenskraft
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att regeringen ska överlämna ett förslag till en samverkande trepartslösning med näringsliv, akademi och politik liknande den finska modellen för att skapa riktlinjer på det innovationspolitiska området.
Sverige är ett framstående innovationsland och rankas mycket högt i internationella jämförelser. Exempelvis har Sverige rankats som tvåa eller trea i Global Innovation Index de senaste tio åren.
Även Finland är ett framgångsrikt innovationsland och vi följer deras utvecklingsarbete. Vi deltar också tillsammans i ett flertal internationella samarbeten på innovationsområdet, exempelvis på immaterialrättsområdet inom den Europeiska patentorganisationen (European Patent Organisation) (EPO), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och FN:s organet WIPO (World intellectual property organization).
Därutöver har Sverige, under många års tid, tagit en ledande roll i arbetet med att inrätta ett enhetligt patentsystem i EU. Ett flaggskepp på EU:s inre marknad som syftar till att göra det enklare, billigare och mer rättssäkert för innovativa företag att investera och växa och som nu är på väg att bli verklighet.
För att utveckla Sveriges konkurrenskraft och bibehålla vår position som ledande innovationsland är det en förutsättning att Sverige ständigt utvecklar och stärker innovationsförmågan. Över lång tid har samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga varit huvudstrategi för stärkt svensk innovationskraft. Detta kommer bland annat till uttryck i de forsknings- och innovationspolitiska propositionerna. I den senaste propositionen ändrades högskolelagen för att tydligare framhålla vikten av lärosätenas samverkan. Dels för att förtydliga att samverkan är av ömsesidig nytta, dels att lärosätena ska verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
Regeringen arbetar nu med vad som skulle kunna kallas för en fyrpartsmodell där förutom näringsliv, akademi och det offentliga, även civilsamhället ingår. Ett exempel på detta arbetssätt är regeringens fyra samverkansprogram. Parterna tar i dessa gemensamt fram prioriteringar över de mest angelägna utmaningarna och hindren inom sitt område med syftet att öka innovationstakten.
Ytterligare exempel på bred samverkan är regeringens löpande dialoger med näringslivet och fackliga representanter i de så kallade industrisamtalen. Dessa hålls ca två gånger per år och samlar parterna för att gemensamt diskutera aktuella utmaningar inom olika sektorer.
En central och viktig aktör i det svenska innovationssystemet är Verket för innovationssystem (Vinnova). Samverkan är centralt i myndighetens uppdrag som bland annat handlar om att binda samman aktörer, sektorer och funktioner i samhället för att stärka svensk innovationskraft. Under senare tid har Vinnova också haft en aktiv roll i framtagandet av arbetssättet uppdrag (s.k. missions) inom EU:s ramprogram för forskning och innovation: Horisont Europa. Bärande idé för dessa internationella uppdrag är tvärsektoriell samverkan mellan aktörer, sektorer och funktioner för att uppnå specifika mål som det europeiska samarbetet ser som särskilt angelägna.
För att möta de stora utmaningar som vi står inför och genomföra industrins gröna omställning och den digitala omställningen behöver samverkan ständigt utvecklas. Det ställer krav på en mångsidig och fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer för stärkt innovations- och konkurrenskraft.
Stockholm den 15 december 2021
Karl-Petter Thorwaldsson
