Ökad diskriminering av minoriteter i Iran
Svar på skriftlig fråga 2019/20:972 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:972 av Anders Österberg (S) Ökad diskriminering av minoriteter i Iran
Anders Österberg har frågat mig om jag är beredd att ta upp situationen med minoriteters rättigheter i Iran med kollegor på EU-nivå, särskilt avseende vilka åtgärder som EU kan vidta för att säkerställa att baha'ier och andra minoriteter kan erhålla id-kort.
Sveriges position vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är tydlig. Vi lyfter kontinuerligt situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran i våra kontakter med iranska företrädare. Frågorna lyfts också regelbundet inom EU, i såväl Bryssel som Teheran.
Regeringen delar Anders Österbergs oro över baha'ier och andra minoriteters situation i Iran. Baha'ierna är särskilt utsatta för diskriminering och hindras från att utöva sin religion. Uppgifterna om ändrad ansökningsprocess för id-kort i Iran är oroande. Regeringen tar återkommande upp etniska och religiösa minoriteters, inklusive baha'iernas, situation i kontakter med Iran. Detta skedde bl. a. under utrikesminister Zarifs besök i Sverige i augusti 2019.
Situationen för baha'ier och andra minoriteter i Iran innefattas också i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran. En ny rapport publicerade i december. Utöver bilaterala kontakter och dialog arbetar vi systematiskt och löpande med situationen för Irans minoriteter genom EU och FN i kontakter med iranska företrädare.
FN:s specialrapportör för MR-situationen i Iran, vars mandat Sverige varit drivande i att årligen förnya, spelar en viktig roll med regelbundet uppmärksammande av minoriteters och i synnerhet baha'iernas situation. Även specialrapportörens senaste rapport lyfter, precis som Anders Österberg påpekar, ingående diskrimineringen av landets baha'ier och andra minoriteter. Tyvärr nekas specialrapportören tillträde till Iran, vilket försvårar dennes arbete.
I november 2019 granskades Iran i FN:s universella granskningsmekanism – Universal Periodic Review (UPR). Denna gång gav Sverige Iran den tydliga rekommendationen att fullt ut samarbeta med specialrapportören och omedelbart ge specialrapportören det tillträde till landet som idag saknas.
Sverige är också genom EU aktiva bl.a. i förhandlingarna av en årlig resolution i FN om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Det är för Sverige och resten av EU viktigt att denna resolution fortsätter att tydligt ta upp minoriteternas situation i Iran, och då inte minst diskrimineringen av baha'ier.
Sverige kommer fortsätta vara en drivande och tydlig röst för respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran - inklusive baha'iers och andra minoriteters situation - inom EU och FN. Vi kommer även fortsätta att regelbundet ta upp dessa viktiga frågor i vår dialog med Iran.
Stockholm den 4 mars 2020
Ann Linde
Skriftlig fråga 2019/20:972 av Anders Österberg (S) (Besvarad 2020-03-04)
Fråga 2019/20:972 Ökad diskriminering av minoriteter i Iran
av Anders Österberg (S)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I den islamiska republiken Iran demonstrerar tusen och åter tusen människor för frihet och mänskliga rättigheter. För många människor i landet har det gått upp att det är den egna regimen som förtrycker folket. Man skulle kunna tro att den senaste tidens utveckling i Iran, inte minst de omfattande demonstrationerna och det nedskjutna civila passagerarplanet, skulle få regimen att göra en kursändring mot ett mer öppet håll. Snarare har det blivit tvärtom.
De iranska myndigheterna har nyligen ändrat ansökningsprocessen för id-kort. Individer som ansöker om id-kort är numera begränsade till att välja en av de fyra erkända religionerna i landet. Individer som bekänner sig till andra trosuppfattningar måste antingen ljuga om sin tro eller så nekas ansökan och de blir berövade de mest grundläggande samhällstjänsterna såsom möjlighet att köpa egendom, ansöka om lån och lösa in checkar.
I sin rapport till FN:s generalförsamling i höstas beskriver FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran huvuddragen i de brott mot mänskliga rättigheter som riktas mot landets etniska och religiösa minoriteter. Enligt FN finns det i Iran ca 350 000 bahaier, vilka utgör landets största religiösa minoritet. FN-rapporten menar att bahaier har utstått de mest flagranta formerna av förtryck, förföljelse och trakasserier de senaste 40 åren. Bland annat nekas bahaier tillgång till högre utbildning och anställning i offentlig sektor, de trakasseras, utsätts för hatbrott och arresteringar.
Procedurändringen med id-kort syftar särskilt till att drabba bahaierna. Detta bekräftas även i ett dokument till det iranska parlamentet där man framhåller just bahaierna i samband med regeringens utfärdande av nya nationella id-kort. Eftersom Bahailärorna uppmanar bahaier till sanningsenlighet kan de inte ljuga om sin tro. Flertalet rapporter bekräftar därför att bahaier har nekats att erhålla sina id-kort. Andra minoriteter som drabbas är bl.a. mandéer, yarsaner och yazidier.
Denna strategi är blott den senaste i den iranska regimens systematiska förföljelse av bahaier. Ytterligare nyliga exempel på att förföljelsen har spetsats till är bland annat domstolsbeslutet att alla egendomar tillhörande bahaierna i den iranska byn Ivel ska konfiskeras eftersom bahaierna har en ”pervers ideologi” och därför ingen ”legitimitet över sitt ägande”. Bara de tre senaste månaderna har dussintals bahaier arresterats och ytterligare dussintals har fått fängelsedomar på upp till tio år.
För att avleda uppmärksamhet, särskilt vid svåra politiska och ekonomiska lägen, skönjs ett återkommande mönster i Iran där bahaier och andra minoriteter utpekas som syndabockar, förföljelsen stramas åt och folk hetsas mot varandra. Vi ser därför med stor oro på den senaste tidens utveckling.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kan ministern vara beredd att ta upp situationen med minoriteters rättigheter i Iran då hon möter sina kollegor och diskuterar MR-frågor på EU-nivå och särskilt då vilka åtgärder som EU kan vidta för att säkerställa att bahaier och andra minoriteter kan erhålla id-kort?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.