Till innehåll på sidan

OECD-Dacs regler för biståndet

Svar på skriftlig fråga 2023/24:819 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2023/24:819 OECD-Dacs regler för biståndet

till Statsrådet Johan Forssell (M)

 

Svar på fråga 2023/24:819 av Olle Thorell (S)
OECD-DAC:s regler för bistånd

Olle Thorell har frågat mig om regeringen kommer att följa OECD-DAC:s regler för vad som kategoriseras som bistånd och vad som händer med de 56 miljarder kronor som skulle vara en fast summa avsatt för bistånd de närmaste åren.

Det svenska biståndet uppgår till 56 miljarder årligen. Avräkningar för kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande i Sverige begränsas till maximalt 8 procent av biståndsbudgeten per år. Utgångspunkten är att kostnaderna klassificeras som bistånd enligt OECD-DAC:s regelverk.

Situationen för ukrainska flyktingar, till följd av Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina, har medfört att regeringen prioriterar stöd till denna grupp. Ett utkast till lagrådsremiss Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2024. De aktuella förslagen bedöms innebära ökade kostnader för bland annat statlig ersättning till kommuner och regioner. Dessa kostnader föreslås i vårändringsbudgeten för 2024 delvis finansieras genom minskningar av biståndsbudgeten 2024 och 2025.  

Det förekommer att utfall till OECD-DAC skiljer sig från ursprunglig budget. Framför allt utgår avräkningen för asylsökande och skyddsbehövande i biståndsbudgeten från prognoser, medan det är det slutliga utfallet som rapporteras som bistånd till OECD-DAC. Kostnader för asylsökande och skyddsbehövande, till exempel avseende mat, boendekostnader samt grundläggande utbildning och sjukvård, klassificeras som bistånd enligt OECD-DAC de första 12 månaderna personen befunnit sig i mottagningssystemet. Eftersom ukrainska flyktingar befunnit sig i Sverige längre än 12 månader finns inte möjlighet att rapportera kostnader till följd av att de folkbokförs som bistånd till OECD-DAC, trots att kostnaderna syftar till att förbättra levnadsvillkoren för personer från Ukraina som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Biståndsbudgeten ska användas där den gör störst nytta. Svenskt bistånd är generöst och förutsägbart. Under 2023 var Sverige det land som gav tredje mest bistånd i förhållande till bruttonationalinkomsten (BNI). Förutom att Ukraina och närområdet är hösta prioritet redogör regeringen för inriktningen på svenskt bistånd kommande år i reformagendan Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, vilken presenterades den 14 december 2023.

Stockholm den 2 maj 2024

 

 

Johan Forssell

 

Skriftlig fråga 2023/24:819 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-04-19)

Fråga 2023/24:819 OECD-Dacs regler för biståndet

av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Johan Forssell (M)

 

I vårändringsbudgeten aviserar regeringen att man ämnar minska anslaget till biståndsverksamhet med 82 miljoner kronor innevarande år och hela 893 miljoner kronor 2025.

Samtidigt återförs pengar som inte använts för flyktingkostnader som uppkommit i Sverige. Det förs i vårbudgeten ett svårförståeligt resonemang om kostnader för flyktingmottagande och om de bör belasta biståndsbudgeten eller ej, och det aviseras både utökningar och nedskärningar inom utgiftsområde 7. Regeringen skriver själv att hanteringen inte är i enlighet med OECD:s biståndskommittés, OECD-Dacs, regler för vad som kan räknas som bistånd. 

Min fråga till statsrådet Johan Forssell är därför:

 

Kommer statsrådet och regeringen att följa OECD-Dacs regler för vad som kategoriseras som bistånd, och om så inte är fallet, hur motiverar statsrådet det, och vad händer då med de 56 miljarder kronor som skulle vara en fast summa avsatt för bistånd de närmaste tre åren?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.