Nordiska rådets rapport om havsbaserad vindkraft i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2025/26:452 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:452 Nordiska rådets rapport om havsbaserad vindkraft i Sverige
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2025/26:452 av Birger Lahti (V)
Nordiska rådets rapport om havsbaserad vindkraft i Sverige
Birger Lahti har frågat mig hur jag avser att främja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och stärka Sveriges position inom Norden på området.
Regeringen har hittills under mandatperioden beviljat ansökningar om tillstånd för de havsbaserade vindkraftparkerna Poseidon, Galene och Kattegatt Syd, vilka planeras ge cirka 3000 megawatt installerad havsvind till tidigt 2030-tal. Samtliga vindkraftparker planeras att anslutas till elprisområde SE3. Flera tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft är ännu föremål för beredning hos berörd länsstyrelse eller i slutskedet av beredning i Regeringskansliet. För att snabba på tillståndsprocesserna har regeringen skjutit till 15 miljoner kronor per år till länsstyrelserna för deras beredning av ärenden om vindkraft till havs.
Regeringen är angelägen om att mer fossilfri elproduktion snabbt kommer på plats. Samtidigt är det avgörande för en väl fungerande elmarknad och en kostnadseffektiv utbyggnad av elsystemet att den elproduktion som tillkommer också kan möjliggöra nya elkunder. Intermittent kraftproduktion, såsom vind- och solkraft, utgör på kort sikt den huvudsakliga delen av tillkommande elproduktion i Sverige. Men i och med vindkraftens väderberoende och höga andel av elproduktionen behöver också vindkraften i ökad utsträckning bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Av den totala installerade effekten hos en havsvindpark kan bara 18 procent omsättas i anslutningskapacitet för nya elkonsumenter. Regeringen har därför i första hand fokuserat på att stärka vindkraftens bidrag till ett robustare elsystem och till att mer elanvändning kan tillgodoses.
Elsystemet behöver byggas ut med en ökad kravställning och bättre planering så att elsystemet kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. Därför har regeringen gjort historiska satsningar på energiplanering och utveckling av elmarknaden, så att elproduktion med rätt egenskaper kan byggas ut där den gör som störst nytta för elsystemet. En tillståndsordning där staten på förhand avsätter områden för havsbaserad vindkraft föreslås i betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89). Förslaget har remitterats och fortsatt beredning pågår inom Regeringskansliet.
Samtidigt medför Sveriges militärgeografiska läge och det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde att det är av största vikt att värna om Sveriges militära förmågor i den egentliga Östersjön. Det är i det här sammanhanget svårt att jämföra olika länder i Norden eftersom respektive stat har olika militärgeografiska lägen och kan ha olika militära funktioner som påverkas på skilda sätt av havsbaserad vindkraft.
Utgångspunkten är att vindkraft i territorialvattnet, dvs. den kustnära havsbaserade vindkraften, ingår i systemet för utbetalning av medel till kommuner där det finns vindkraft. Den myndighet som får i uppdrag att göra utbetalningarna kommer i närtid fördela till berörda kommuner de medel som har budgetavsatts för 2025 och 2026. Vidare är regeringens avsikt med ersättningen att den ska vara långsiktig, och Regeringskansliet bereder en förordning för utbetalning av de medel som avsätts under kommande budgetår.
Stockholm den 11 februari 2026
Ebba Busch
Skriftlig fråga 2025/26:452 av Birger Lahti (V) (Besvarad 2026-02-11)
Fråga 2025/26:452 Nordiska rådets rapport om havsbaserad vindkraft i Sverige
av Birger Lahti (V)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
En ny rapport från Nordiska rådet konstaterar att Sverige är sämst i Norden på havsvindkraft. Medan våra grannländers regeringar verkar för att effektivisera processen genom att undanröja hinder kring regelverk, finansiella stöd eller incitament samt kommunala veton fortsätter den svenska processen att vara långsam och osäker.
Den svenska regeringen säger själv att det är ”en högt prioriterad fråga för regeringen att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft till havs”. [1] Men trots detta har utbyggnaden av havsvindkraft i praktiken stannat av helt. Nordiska rådets rapport slår fast att i Sverige har politiken skapat betydande hinder för havsvindkraftens utbyggnad, till exempel genom en brist på förutsägbara besked, bristande finansiella stöd eller incitament samt en brist på planerade områden för utbyggnad.
Vänsterpartiet ser potential i den havsbaserade vindkraften och har flera förslag för att få igång utvecklingen. Till exempel föreslår vi att ge Energimyndigheten i uppdrag att peka ut lämpliga områden och arrangera auktioner, i stället för det marknadskaos som råder i dag, där företag själva ska hitta områden för exploatering. Detta är en modell som även stöds av Havs- och vattenmyndigheten. Vi anser också att anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft ska avskaffas och föreslår att den i stället ska bekostas genom statlig finansiering, förslagsvis av Svenska kraftnät, i syfte att öka möjligheterna till investeringar. Detta är ett förslag som flera universitet, fackliga organisationer och miljörörelser också förespråkar. [2] Vi vill också säkra statligt ägarskap i havsvindkraften och menar att staten bör gå in med ett 25 procents ägande i parkerna. Samtidigt vill vi också införa en vindkraftspeng som ska gå till de lokalsamhällen där vindkraft byggs, för att skapa incitament och lokal acceptans för utbyggnaden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Hur avser ministern att främja utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och stärka Sveriges position inom Norden på området?
[1] https://www.regeringen.se/artiklar/2023/05/fragor-och-svar-om-utbyggnad-av-vindkraft-till-havs/
[2] https://fairtrans.nu/wp-content/uploads/2025/11/Fairtrans_Forslag-for-en-folklig-klimatpolitik_webb.pdf
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.