Nödbistånd enligt socialtjänstlagen
Svar på skriftlig fråga 2024/25:587 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:587 Nödbistånd enligt socialtjänstlagen
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2024/25:587 av Ulrika Westerlund (MP)
Nödbistånd enligt socialtjänstlagen
Ulrika Westerlund har frågat mig om jag är beredd att, för att uppnå större rättssäkerhet, komplettera den kommande propositionen om ny socialtjänstlag med nödbegreppet i relation till nödbistånd och låta nödbistånd framgå som en egen bestämmelse i lagen.
Socialtjänstens ekonomiska bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät och har i uppgift att träda in tillfälligtvis vid försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt.
Den enskildes rätt till bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). I lagen anges bl.a. att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde har rätt att överklaga ett beslut som har gått honom eller henne emot.
Det saknas regler om vad bistånd i en akut situation ska innehålla. Socialtjänsten ska i dessa fall göra en individuell bedömning av behovet i varje enskilt fall. Syftet är att avhjälpa akuta och oförutsägbara nödsituationer.
Regeringen har aviserat att en ny socialtjänstlag ska träda i kraft i juli 2025. I uppdraget till den utredning som ligger till grund för förslagen till en ny socialtjänstlag (dir. 2017:39, 2018:69 och 2024:46) ingick inte att se över de delar i socialtjänstlagen som avser ekonomiskt bistånd och därtill kopplat regelverk. Däremot pågår just nu två utredningar med fokus på frågor om det ekonomiska biståndet; Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) och Kommittén om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd (S2023:12). Utredningarna ska redovisa sina uppdrag den 14 februari 2025 respektive den 30 april 2025. Jag ser fram emot att ta del av deras förslag.
Stockholm den 18 december 2024
Camilla Waltersson Grönvall
Skriftlig fråga 2024/25:587 av Ulrika Westerlund (MP) (Besvarad 2024-12-18)
Fråga 2024/25:587 Nödbistånd enligt socialtjänstlagen
av Ulrika Westerlund (MP)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunerna skyldiga att ge ekonomiskt bistånd till den som inte kan försörja sig på annat sätt. Men att det även finns en möjlighet att söka nödbistånd enligt 4 kap. 1 § SoL framgår inte tydligt,
Detta skapar osäkerhet och förvirring, särskilt när en person som nyligen har fått avslag på sin ansökan om bistånd inte är medveten om att det fortfarande finns en möjlighet att få nödbistånd om det uppstår en akut och tillfällig behovssituation.
Det är särskilt problematiskt för den enskilde att förstå att nödbistånd kan beviljas även om ett avslag har meddelats på en ansökan om annat ekonomiskt stöd. Samtidigt är det oklart för många vad som exakt definieras som "nödbistånd" i lagen. Begreppet ”nödbistånd” är inte tydligt avgränsat, vilket leder till otydligheter i både handläggning och tillämpning av lagen. För både biståndssökande och socialsekreterare innebär detta en risk för att rätt personer inte får det stöd de har rätt till i en nödsituation.
Med tanke på den osäkerhet och bristande information som råder när det gäller möjligheten att beviljas nödbistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL), och den förvirring som uppstår både bland biståndssökande och socialsekreterare vid avslag på andra former av ekonomiskt bistånd, vill jag ställa följande fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Är statsrådet beredd att för att uppnå större rättssäkerhet komplettera den kommande propositionen om ny socialtjänstlag med nödbegreppet i relation till nödbistånd och låta nödbistånd framgå som egen bestämmelse i lagen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.