Nekad intensivvård trots plats
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1192 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
S2020/03309/FS
S2020/03315/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1188 samt fråga 2019/20:1192 av Marcus Wiechel (SD) Den svenska coronastrategin samt Nekad intensivvård trots plats
Marcus Wiechel har frågat mig vad som krävs för att jag och regeringen ska ändra coronastrategi samt om jag och regeringen anser att det är befogat att inte ge patienter i behov av intensivvård den vård de behöver samtidigt som det finns lediga platser, eller om jag avser att verka för en förändring.
Som jag tidigare svarat frågeställaren tar regeringen utbrottet av covid-19 på största allvar. Både i Sverige och i andra länder är fokus för arbetet mot covid-19 att minska smittspridning samt värna de äldre och sköra i samhället.
Under en pandemi måste information, råd och restriktioner alltid uppdateras med hänsyn till utvecklingen. Det sker i Sverige såväl som i andra länder. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen lämnar råd som utgår från forskning och vetenskapliga bedömningar. Eftersom covid-19 orsakas av ett nytt virus tillkommer ständigt ny kunskap, både om virusets egenskaper och om pandemin, som medför att nya eller förändrade åtgärder vidtas.
Folkhälsomyndigheten har redovisat att spridningen av säsongsinfluensa och vinterkräksjuka har avtagit både tidigare under säsongen och under kortare tid än vanligt. Vidare har resandet under påskhelgen varit betydligt mindre än normalt, enligt statistik från Telia. Detta kan enligt Folkmyndigheten vara tecken på att rekommendationer om att tvätta händer, hålla avstånd och avstå icke-nödvändiga resor har haft effekt.
Att covid-19 har spridits på ett flertal äldreboenden i Sverige är oerhört beklagligt. Det råder ingen tvekan om att insatserna behöver intensifieras för att komma tillrätta med det. Att jämföra antal dödsfall, både i procent och i faktiska tal, mellan länder är dock vanskligt. Dels kan länder befinna sig i olika faser av utbrottet, dels kan rapporteringen av dödsfall skilja sig åt.
När det gäller intensivvården finns den 16 april intensivvårdsplatser tillgängliga i hela landet, och genom stora ansträngningar från vårdens personal tillkommer det i princip dagligen ytterligare platser. Det har hittills betytt att de nationella principer som Socialstyrelsen tillsammans med medicinska och medicinsketiska experter har tagit fram för intensivvård under extraordinära förhållanden inte har varit aktuella.
Det kan emellertid vara bra att veta att ansvariga specialistläkare alltid gör en bedömning av om en patient bedöms ha nytta av och klara av den stora påfrestning på kroppen som intensivvård innebär. En sådan medicinsk-etisk bedömning görs även under normala omständigheter och handlar i grunden om att undvika att utsätta patienter för onödigt lidande.
Jag vill återigen betona att allt arbete som utförs handlar om att dämpa smittspridningen, skydda äldre och sköra grupper samt stärka vårdens kapacitet att hjälpa sjuka.
Stockholm den 22 april 2020
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2019/20:1192 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2020-04-22)
Fråga 2019/20:1192 Nekad intensivvård trots plats
av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Vården utmanas i dessa dagar på ett sätt som är svårt att föreställa sig, och vårdpersonalen vittnar om en fruktansvärd verklighet som de aldrig tidigare upplevt. Vi får dagligen höra vittnesmål från vårdpersonal som visar hur belastningen för personalen i kombination med dålig utrustning gör att dagarna är svåra att mäkta med.
Det är inte konstigt att vi är många som frustreras över den situation vi ser. Det är inte heller konstigt att känna det som ett enormt svek när man hör om vårdpersonal som meddelar patienter att de inte kan räkna med hjälp om de skulle drabbas av coronaviruset. Det är helt enkelt inte värdigt det moderna välfärdsland som Sverige borde vara.
Människor som i normala fall kunde ha fått vård och räddas från en plågsam död i ensamhet får det inte i dag. Intensivvård ska enligt nya riktlinjer nämligen inte ges till personer tillhörande följande kategorier:
• en biologisk ålder på över 80 år
• en biologisk ålder på 70–80 år med signifikant svikt i max ett organsystem
• en biologisk ålder på 60–70 år med signifikant svikt i max två organsystem.
Vårt trygghetsnät har redan misslyckats, men det är allas ansvar att försöka skademinimera så gott det går. Av den anledningen är det ytterst märkligt att alla de platser som samhället har till förfogande för intensivvård inte tas till vara. Fältsjukhuset i Älvsjö är sedan en tid tillbaka redo att ta emot coronapatienter, men det står fortfarande oanvänt, trots enorma behov. Människor sorteras bokstavligt talat bort från att få intensivvård och lämnas till en säker död inom den vanliga vården. I ett sådant läge är det en skandal att skryta över en hög andel överlevare bland de som fått intensivvård.
Mot bakgrund av detta önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Anser regeringen och ministern att det är befogat att inte ge patienter i behov av intensivvård den vård de behöver samtidigt som det finns lediga platser, eller avser ministern att verka för en förändring?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.