Nedskärningarna i folkhögskolan och följderna för unga med funktionsnedsättning
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1036 besvarad av Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1036 Nedskärningarna i folkhögskolan och följderna för unga med funktionsnedsättning
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2024/25:1036 av Nadja Awad (V)
Nedskärningarna i folkhögskolan och följderna för unga med funktionsnedsättning
Nadja Awad har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att folkhögskolorna kan erbjuda deltagare med funktionsnedsättning den utbildning de behöver.
Till att börja med vill jag vara tydlig med att jag ser folkbildningen som en viktig kraft i samhället och för vår demokrati. Det mål som riksdagen fastställt för folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Viktiga målgrupper för folkbildningen är bland annat personer som är nya i Sverige, andra utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Dessa målgrupper har ökat bland folkhögskolans deltagare under en längre tid.
Det statliga stödet till folkbildningen uppgår i år till ca 1,6 miljarder kronor i statsbidrag till studieförbund och ca 2,4 miljarder kronor i statsbidrag till folkhögskolor. Sammanlagt handlar det om dryga 4 miljarder kronor i statsbidrag till folkbildningens verksamheter. Det är alltså ett omfattande statligt stöd som möjliggör mycket viktig bildningsverksamhet runt om i landet.
Folkbildningens olika verksamheter ger en mångfald av människor ökade möjligheter att påverka sin livssituation för etablering i samhället och på arbetsmarknaden.
Genom utbildning på folkhögskola förbättras individernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och för många personer med funktionsnedsättning är folkhögskolan en viktig utbildningsform. Vi vet att utbildning för denna målgrupp är resurskrävande. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) förstärkte regeringen statsbidraget till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor. Denna nivå beräknas bestå permanent. Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) att det särskilda utbildningsstödet som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning skulle ökas med 25 miljoner kronor för 2025, och beräknade även en ökning med 30 miljoner kronor per år 2026 och 2027.
Stockholm den 16 april 2025
Johan Pehrson
Skriftlig fråga 2024/25:1036 av Nadja Awad (V) (Besvarad 2025-04-16)
Fråga 2024/25:1036 Nedskärningarna i folkhögskolan och följderna för unga med funktionsnedsättning
av Nadja Awad (V)
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Folkbildningsrådets rapport Nedskärningarnas konsekvenser visar att 90 procent av folkhögskolorna har minskat verksamheten 2023 och 2024. Till exempel har 67 procent tvingats minska antalet lärare, och nästan 60 procent har lagt ned kurser och utbildningar.
Det är tydligt att nedskärningarna slår allra hårdast mot deltagare med funktionsnedsättning. Detta gäller exempelvis personer med afasi, dyslexi, intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Allra mest slår nedskärningarna mot kurser som riktar sig specifikt till personer med olika funktionsnedsättningar.
Antalet personer med funktionsnedsättning som går på en folkhögskola har ökat betydligt de senaste åren. En anledning är att den ordinarie skolan inte ger rätt stöd eller erbjuder en tillgänglig skolmiljö. Detta leder till att vissa elever inte kan komma in på ett gymnasieprogram, och unga med funktionsnedsättning är därför överrepresenterade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar.
Folkhögskolans miljö, pedagogik och helhetssyn passar däremot gruppen bättre än andra skolformer, och unga med funktionsnedsättningar når behörighet tack vare studier på en folkhögskola. Deltagare med funktionsnedsättning går dessutom oftare vidare till studier och arbete än andra deltagare.
För att folkhögskolorna ska kunna ta emot dessa deltagare behövs extra resurser. Via Folkbildningsrådet kan man ansöka om förstärkningsbidrag som täcker en del av kostnaderna. Tyvärr går inte ekvationen ihop med minskade resurser samtidigt som fler deltagare har en funktionsnedsättning.
Sverige måste leva upp till sina internationella åtaganden och efterleva funktionsrättskonventionen. FN har lämnat skarpa rekommendationer på utbildningsområdet. Systemet för yrkesutbildning måste stärkas, särskilt för unga med funktionsnedsättning.
Med anledning av vad som har anförts ovan vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att folkhögskolorna kan erbjuda deltagare med funktionsnedsättning den utbildning de behöver?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.