Nedskärning av det konfliktförebyggande biståndet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:962 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:962 Nedskärning av det konfliktförebyggande biståndet
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:962 av Olle Thorell (S)
Nedskärning av det konfliktförebyggande biståndet
Olle Thorell har frågat mig hur jag, inom ramen för min tjänsteutövning och i samordning med andra berörda departement, särskilt Försvarsdepartementet, avser säkerställa att regeringens prioriteringar inte underminerar det långsiktiga konfliktförebyggande utvecklingssamarbetet som enligt internationell forskning är både mest kostnadseffektivt och avgörande för global och svensk säkerhet.
Låt mig slå fast att Sverige har flera skäl att bidra till det globala arbetet för fred och säkerhet. I detta är utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktyg vi har.
Sveriges fredsfrämjande arbete är starkt, strategiskt, och långsiktigt. Krig och konflikter i omvärlden påverkar vår säkerhet och vårt välstånd.
Vi använder Sveriges utrikespolitiska inflytande där vi kan göra störst skillnad och där våra intressen är som starkast. Gemensamt med andra bidrar vi till fred och säkerhet i världen.
Länge har Sverige varit bland de absolut största givarna till FN:s fredsbyggande fond (PBF). Vi har bidragit med mer än en miljard kr till fonden under de sista fem åren och förblir en av de tio största givarna.
Jämte detta och förutom bistånd till fredsmål i enskilda länder har vi en global, tematisk biståndsstrategi för fred, säkerhet och stabilisering, som förstärker Sveriges fredsbyggande arbete och kan riktas mot miljöer, i konflikt eller med hög konfliktrisk, där vi inte har bilateralt bistånd och saknar diplomatisk närvaro.
Sverige ger även så kallat kärnstöd till ett antal enskilda organisationer som arbetar med medling, konfliktförebyggande och med att stabilisera samhällen som genomgått konflikt.
Stöd utgår också till civilsamhällesorganisationer verksamma inom fredsbyggande, under den tematiska strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.
Även annat stöd som inte betecknas som ’fredsfrämjande’ kan ha funktionen att bidra till långsiktig stabilisering. Svenskt bistånd för att främja antikorruption, näringslivsutveckling, handel och demokratiskt institutionsbyggande bidrar till att skapa stabila, fredliga samhällen och stimulera ekonomisk tillväxt.
Stockholm den 2 april 2025
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:962 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-02)
Fråga 2024/25:962 Nedskärning av det konfliktförebyggande biståndet
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
En ny rapport från One Campaign, Conflict Prevention is 100 Times Less Costly than Crisis Response, visar att det globala priset för att hantera konflikter under 2023 uppgick till svindlande 19,1 biljoner dollar – lika mycket som hela EU:s samlade bnp. Det motsvarar över 2 300 dollar per person globalt. Dessa kostnader omfattar inte bara direkta militära insatser utan även förlorad tillväxt, förstörd infrastruktur, ökad fattigdom och minskade investeringar. Samtidigt visar rapporten att varje dollar som investeras i konfliktförebyggande insatser – såsom utbildning, hälso- och sjukvård, arbetstillfällen, institutionell kapacitetsuppbyggnad och antikorruptionsarbete – kan spara upp till 103 dollar i framtida kostnader. Det gör konfliktförebyggande bistånd till ett av världens mest kostnadseffektiva verktyg för fred och säkerhet.
Rapporten beskriver också hur sårbara länder, särskilt de med hög ungdomsarbetslöshet, svaga institutioner och hög skuldbörda, löper ökad risk för väpnade konflikter. Detta är inte en teoretisk risk – flera av de mest krigsdrabbade länderna de senaste decennierna, som Jemen, Sudan och Syrien, delar just dessa drag. Ändå är det i dessa länder som det långsiktiga utvecklingssamarbetet nu monteras ned. Det är ett historiskt misstag.
Samtidigt som världen står inför ökande geopolitiska spänningar, klimatrelaterade säkerhetsrisker och växande flyktingströmmar har Sveriges regering valt att kraftigt minska det långsiktiga biståndet – både som andel av bni och i absoluta tal. Regeringen har dessutom valt att kraftigt reducera kärnstödet till FN-organ som UNDP, UN Women och UNHCR, som är centrala aktörer i konfliktförebyggande arbete. I stället används en växande andel av biståndet till kostnader inom Sveriges gränser.
Regeringens prioriteringar tyder på ett kortsiktigt perspektiv, där biståndet inte längre ses som ett strategiskt verktyg för global stabilitet och säkerhet utan reduceras till ett inrikespolitiskt budgetinstrument. Detta sker trots att även militära ledare och säkerhetsexperter i rapporten understryker att bistånd inte bara är medmänsklighet – det är säkerhetspolitik. Ett samhälle där människor har jobb, utbildning, tillgång till vård och en regering som respekterar deras rättigheter är betydligt mindre sårbart för extremism, krig och tvångsförflyttningar. Det borde ligga i Sveriges tydliga säkerhetspolitiska intresse att investera i just den typen av åtgärder.
Att i detta läge nedmontera det bevisat mest effektiva verktyget för att förebygga våld och instabilitet är inte bara oansvarigt – det är dyrt, destruktivt och farligt. Det är ett svek mot de människor som drabbas hårdast av konflikter men också mot svenska skattebetalare som vill se att deras pengar används effektivt för att skapa fred, säkerhet och utveckling.
En socialdemokratisk biståndspolitik ser långsiktiga investeringar i fungerande samhällen som en del av en bredare utrikes- och säkerhetspolitisk strategi. Det borde vara en självklarhet även för en regering som säger sig värna global stabilitet och Sveriges säkerhet.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur avser ministern, inom ramen för sin tjänsteutövning och i samordning med andra berörda departement, särskilt Försvarsdepartementet, att säkerställa att regeringens prioriteringar inte underminerar det långsiktiga konfliktförebyggande utvecklingssamarbete som enligt internationell forskning är både mest kostnadseffektivt och avgörande för global och svensk säkerhet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.