Nedläggningshotade kvinnoorganisationer i krisområden
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1254 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1254 Nedläggningshotade kvinnoorganisationer i krisområden
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1254 av Lotta Johnsson Fornarve (V)
Nedläggningshotade kvinnoorganisationer i krisområden
Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om jag är beredd att agera för ett ökat bistånd från Sverige och internationellt till de kvinnoorganisationer som verkar i krisområden och som nu riskerar nedläggning eller drastiska nedskärningar.
Sedan regeringen tillträdde 2022 har andelen av jämställdhetsbiståndet som går till organisationer som verkar för kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter ökat. Genom regeringens nya Strategi för jämställdhet, kvinnors och flickors frihet och egenmakt 2025–2028 kommer Sveriges viktiga stöd till internationella jämställdhetsaktörer, inklusive kvinnorättsorganisationer, att fortsätta.
Sverige är även genom Sida den största givaren till UN Trust Fund to End Violence against Women. Det är en FN-fond som ger långsiktig och flexibel finansiering till kvinnorättsorganisationer bland annat i kris- och konfliktdrabbade områden. Sida ökade nyligen stödet till fonden med 30 miljoner kronor.
Sverige fortsätter att vara en pålitlig partner för internationella jämställdhetaktörer.
Stockholm den 27 juni 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1254 av Lotta Johnsson Fornarve (V) (Besvarad 2025-06-27)
Fråga 2024/25:1254 Nedläggningshotade kvinnoorganisationer i krisområden
av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Världen över begränsas kvinnors liv av diskriminerande lagstiftningar och samhällsnormer. Könsdiskriminering är en stor orsak till fattigdom. Kvinnor, som oftast har det verkliga försörjningsansvaret för familjen, saknar många gånger de mest basala rättigheterna.
Störst risk löper de kvinnor och flickor som befinner sig i konflikt och kris. I rapporten At a breaking point: The impact of foreign aid cuts on women’s organizations in humanitarian crises worldwide från april 2025 varnar UN Women för att hälften av de organisationer som stöttar kvinnor och flickor i konfliktområden riskerar att stänga ned inom sex månader. Av 411 kvinnorättsorganisationer har 90 procent redan drabbats av nedskärningar. Tre fjärdedelar har tvingats avskeda personal, och över hälften har tvingats avbryta sin verksamhet, till exempel program för överlevare av könsbaserat våld.
Det globala biståndet är under attack. OECD visar en minskning av det internationella biståndet på drygt 7 procent för 2024. Prognosen framåt visar på ytterligare nedskärningar på 9–17 procent. Det är den största minskningen någonsin. Trumpadministrationens haveri med USAID får långtgående konsekvenser. Men också länder som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Tyskland har gjort eller aviserat drastiska nedskärningar under 2025. Även Sverige har genomgått ett paradigmskifte och frångått det etablerade enprocentsmålet i biståndet.
I år är det 25 år sedan FN:s säkerhetsråd enhälligt antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Samtidigt drabbas fler människor än någonsin av humanitära kriser. Kvinnor och flickor är de som påverkas hårdast.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Är statsrådet beredd att agera för ett ökat bistånd från Sverige och internationellt till de kvinnoorganisationer som verkar i krisområden och som nu riskerar nedläggning eller drastiska nedskärningar?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.