Naturreservat på områden med undersökningstillstånd för metaller och mineraler

Svar på skriftlig fråga 2024/25:25 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:25 Naturreservat på områden med undersökningstillstånd för metaller och mineraler

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Svar på fråga 2024/25:25 av Tobias Andersson (SD)
Naturreservat på områden med undersökningstillstånd för metaller och mineraler

Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att säkra att länsstyrelser och berörda myndigheter hittar en modell för hur möjlig gruvdrift kan samexistera med naturvärdesskydd.

Låt mig inleda med att Sverige ska fortsätta arbetet med naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster såväl nationellt som internationellt och inom EU. Regeringens politik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.

En trygg och hållbar mineralförsörjning blir allt viktigare i ljuset av det försämrade omvärldsläget och behovet av klimatomställning. Det behövs en ökad produktion av råmaterial i Sverige för att säkra framtidens behov och Sverige har stor geologisk potential att utvinna de råvaror som är nödvändiga i produktionen av den teknik som behövs för att ställa om. En konkurrenskraftig och stark gruvnäring är avgörande för att möjliggöra det gröna samhällsbygget, stärka Sveriges konkurrenskraft och försvarsförmåga.

Det är kommunen eller länsstyrelsen som fattar beslut om bildande av nya naturreservat. I det arbetet är dialog med berörda markägare och andra intressenter en viktig del. I normalfallet är prospektering fortsatt tillåtet i de naturreservat som berörs av undersökningstillstånd, och i vissa fall ges även undantag för mineralutvinning.

Länsstyrelserna har ett uppdrag att leda och samordna det regionala arbetet avseende bland annat naturvård och biologisk mångfald. Länsstyrelserna ska i det arbetet prioritera skydd av skog, bland annat genom att bilda nya naturreservat. I juni 2022 fick Naturvårdsverket ett uppdrag att arbeta för att värdefulla skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, på fastigheter som ägs av Statens fastighetsverk och Sveaskog AB, får ett långsiktigt formellt skydd. Som ett resultat av det arbetet träffades under februari 2023 en överenskommelse mellan Sveaskog och Naturvårdsverket om skydd av ca 100 000 hektar fjällnaturskogar.

Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2024 ett återrapporteringskrav där det framgår att de ska redogöra för hur regleringen i 3 kap. miljöbalken tillämpats i beslut om skyddade områden, och särskilt hur avvägningen mellan natur- kultur- eller friluftslivintressen och övriga allmänna intressen hanterats.

Regeringen kommer att följa frågan om hur avvägningar mellan olika intressen görs i ärenden där det finns markanvändningsanspråk från flera intressen, bland annat skyddsvärd natur och gruvintressen.

Stockholm den 25 september 2024

 

Romina Pourmokhtari

 

Skriftlig fråga 2024/25:25 av Tobias Andersson (SD) (Besvarad 2024-09-25)

Fråga 2024/25:25 Naturreservat på områden med undersökningstillstånd för metaller och mineraler

av Tobias Andersson (SD)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Riksintressen konkurrerar med varandra, och det är i förlängningen upp till regering och riksdag att göra en ändamålsenlig avvägning. I dag finns det till exempel planer på att utse rekordmånga nya naturreservat i Västerbottens län. Över 100 nya reservat planeras på både statlig och privatägd mark. Det finns ett tidigare regeringsuppdrag där länsstyrelsen har uppmanats att peka ut nya naturreservat på statlig mark, men det beslutet sa ingenting om privatägd mark. I flera av dessa fall kommer dessa möjliga reservat att ligga i områden där det finns omfattande mineralfyndigheter.

När prospekterings- och gruvföretag erhåller undersökningstillstånd från Bergsstaten ges de rätt att utföra undersökningsarbeten, vilket är en förutsättning för att lokalisera de metaller och mineral som samhället behöver. Sådana tillstånd åtföljs i sin tur av mångmiljoninvesteringar i undersökningsarbeten, studier, personal, teknisk utrustning med mera – ett arbete som bland annat involverar det lokala näringslivet. I detta arbete finns också ett krav från Bergsstaten att undersökningarna ska utföras inom en angiven tidsperiod. Men om staten planlägger naturreservat på stora arealer där företag redan har undersökningstillstånd kommer en ofrånkomlig konsekvens att vara att de företagens investeringar omintetgörs och att Sverige förblir en osäker jurisdiktion för gruvföretag som vill investera här. Vem vågar investera hundratals miljoner om det finns ett latent hot om att marken i fråga kan bli naturreservat?

En utveckling där Sverige skulle betraktas som en osäker jurisdiktion för gruvprospektering är tvärtemot vad regeringen har sagt sig vilja och vad Sverige behöver. Om naturreservat placeras där det finns pågående prospekteringsverksamhet för möjlig gruvdrift betyder det att det läggs en våt filt över området och att eventuell framtida exploatering uteblir, oavsett vad som kan finnas under marken. Sverige behöver bli en mer attraktiv marknad för gruvdrift, inte en sämre.

När dylika målkonflikter om markanvändning uppkommer måste regeringen tillsammans med berörda myndigheter enligt min uppfattning identifiera modeller för att kunna väga olika intressen mot varandra. Utan vetskap om att sådana modeller finns kommer investeringsviljan från industrin att minska, och vår möjlighet att öka gruvdriften i Sverige minskar.

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari följande:

 

Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkra att länsstyrelser och berörda myndigheter hittar en modell för hur möjlig gruvdrift kan samexistera med naturvärdesskydd?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.