Nationella riktlinjer för polisen när det gäller barn

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1822 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:1822 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Nationella riktlinjer för polisen när det gäller barn

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag utifrån ett barnperspektiv och barnkonventionen ämnar verka för att säkerställa trygghet och säkerhet för barn som finns med i bilden i våldsamma situationer dit polisen kallats.

Att barn växer upp med våld och övergrepp är oacceptabelt. Sverige är och ska vara ett föregångsland i arbetet för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Även om mycket har gjorts för att säkerställa barnets rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp utsätts fortfarande många barn och mörkertalet är sannolikt stort. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ställer långtgående krav på konventionsstaterna att skydda barn mot alla former av våld och övergrepp. Regeringen har vidtagit många åtgärder men ser behov av att ta ett fortsatt samlat grepp för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Regeringen avser bland annat att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inbegripet hedersrelaterat våld och förtryck.

I betänkandet Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord föreslås bland annat att en särskild straffbestämmelse om barnfridsbrott införs. För att stärka barnens ställning generellt föreslås även att uppdraget för den som är särskild företrädare för barn utvidgas. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att inom kort besluta en lagrådsremiss.

En viktig del av regeringens politik är att förstärka den brottsbekämpande kapaciteten. Regeringen har gjort stora satsningar på Polismyndigheten. Den kraftfulla satsningen på att bygga ut Polismyndigheten pågår oförtrutet. Regeringens mål om 10 000 fler polisanställda år 2024 jämfört med 2016 har uppnåtts till mer än hälften. Vid årsskiftet hade Polismyndigheten 33 726 anställda. Det har aldrig tidigare funnits så många polisanställda i Sverige.

Den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten har inneburit att myndigheten har kunnat förstärka den resurs som arbetar med bland annat våld i nära relation. Under 2020 har närmare 380 nya utredare rekryterats som är särskilt inriktade på våld i nära relationer, sexualbrott och brott mot barn. Myndigheten riktar också ökad uppmärksamhet mot att säkerställa att man i utredningarna följer det metodstöd som finns för arbetet, exempelvis gällande tidig bevissäkring och förhör.

Sist men inte minst vill jag nämna att Polismyndigheten, liksom flera andra myndigheter, har fått i uppdrag att utveckla den praktiska tillämpningen av lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. Polismyndigheten ska identifiera vilka behov myndigheten har av att utveckla den praktiska tillämpningen av lagen inom sitt verksamhetsområde, samt vidta åtgärder för att möta behoven. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021.

Stockholm den 24 februari 2021

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2020/21:1822 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-02-24)

Fråga 2020/21:1822 Nationella riktlinjer för polisen när det gäller barn

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

”Pappa slog mamma så hårt så hon bara ramlade ihop på golvet.” Det är ett citat som många barn som lever med våld i nära relation i sin närhet, kan känna igen sig i.

När det gäller våldsamma situationer dit polisen kallats och det finns barn med i bilden undrar jag om det finns nationella riktlinjer för hur polisen ska agera ur ett barnperspektiv? Vissa kommuner och skyddade boenden i Sverige har tagit fram egna rutiner och komihåg-kort kring detta.

När det värsta som kan hända händer, måste samhället stå upp och skydda, ställa till rätta och värna om den eller de som har blivit utsatta. Våld i nära relation är en av de värsta saker som kan hända, och finns det barn med i bilden är det en extra utsatt situation som man måste ta hänsyn till. Barnets rättigheter och trygghet ska sättas i främsta rummet.

Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. Trots det vistas varje år flera tusen barn i skyddat boende för att de ska komma bort från våldsamheter. Det sista de behöver är att alla trygga grundstenar som de har rätt till slits bort från dem. Det är tillräckligt jobbigt för dem att de inte får träffa sina vänner och släkt och inte gå i skolan, som förmodligen varit en stor trygghetspunkt för dem i den tragiska livssituation de har befunnit sig i.

Barnets livssituation har påverkats av våld och ett uppbrott från deras hemmiljö påverkar deras uppväxt, relationer med familj, släkt och vänner samt deras hälsa och utveckling.

I rapporten Min tur att berätta som Sveriges Stadsmissioner och Bris gjort med utgångspunkten barns rättigheter enligt barnkonventionen, pekar de på flera förbättringsområden för barn som vistas i skyddat boende. Att det krävs förändringar på samhällsnivå för att varje barn ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda.

Det är viktigt att ur ett barnperspektiv och med hänsyn till barnkonventionen agera för barnens bästa i våldsutsatta situationer. Ett barn får aldrig hamna mellan stolarna eller förbises på något sätt.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:

 

Utifrån ett barnperspektiv och barnkonventionen, hur ämnar statsrådet verka för att säkerställa trygghet och säkerhet för barn som finns med i bilden i våldsamma situationer dit polisen kallats?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.