Nationell strategi för skolväsendets digitalisering
Svar på skriftlig fråga 2023/24:853 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:853 Nationell strategi för skolväsendets digitalisering
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2023/24:853 av Camilla Hansén (MP)
Nationell strategi för skolväsendets digitalisering
Camilla Hansén har frågat mig när jag och regeringen kommer att besluta om en nationell strategi för skolväsendets digitalisering.
I juni 2022 fick Statens skolverk i uppdrag av regeringen att föreslå en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet för 2023–2027. I december 2022 lämnade Skolverket ett förslag till nationell digitaliseringsstrategi och förslaget remitterades. Flera av remissvaren var mycket kritiska till strategin, bland annat eftersom vetenskaplig empiri och beprövad erfarenhet visar att analoga aktiviteter i analoga miljöer gynnar barns lärande och allsidiga utveckling. Regeringen har därför valt att inte gå vidare med Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi.
Statens skolverk fick i november 2023 i stället i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer om val och användning av lärverktyg i undervisningen i skolväsendet, och stödmaterial för huvudmän, rektorer, lärare och förskollärare som kan tillämpas vid val och användning av lärverktyg i undervisningen i skolväsendet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 januari 2025 (U2023/03229).
Stockholm den 8 maj 2024
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2023/24:853 av Camilla Hansén (MP) (Besvarad 2024-05-08)
Fråga 2023/24:853 Nationell strategi för skolväsendets digitalisering
av Camilla Hansén (MP)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Sedan den tidigare nationella strategin för skolväsendets digitalisering gick ut 2022 har regeringen påbörjat ett arbete med en nationell strategi för tiden 2023–2027, som man sedan lagt ner.
Det innebär att det saknas en riktning från regeringen för hur skolväsendet ska utveckla digital kompetens, likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg, infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support för medarbetare, lärare eller elever. Det innebär också att det saknas strategi från regeringen för forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter och risker som kan ge kunskap om påverkan på undervisning, lärande, verksamhetsstöd och säkerhet.
Samtidigt finns stora behov av en strategi för att den digitala utvecklingen i skolväsendet ska ske på ett systematiskt sätt – nu är skolhuvudmän utlämnade åt sig själva. De som redan kommit långt jobbar vidare, medan de som inte gjort det halkar efter alltmer. Avsaknaden av en nationell digitaliseringsstrategi riskerar att öka den digitala klyftan i Sverige.
I den allmänna debatten väcks en rad frågor om praktiska konsekvenser av regeringens frånvaro i styrningen av skolans digitalisering. En fråga gäller informationssäkerhet; det saknas både en debatt om och förslag för att öka informationssäkerheten, till exempel vad gäller personuppgifter. Bland annat gav Integritetsskyddsmyndigheten i höstas en stor kommunikationsplattform för lärare, elever och föräldrar en reprimand för att ha hanterat personuppgifter på ett olagligt sätt och förelade bolaget att vidta åtgärder av både tekniskt och organisatoriskt slag.
Ett annat exempel är att kontakt mellan vårdnadshavare och lärare hanteras genom lärares privata mobiltelefoner, vilket i praktiken gör det omöjligt att garantera en adekvat personuppgiftsbehandling enligt GDPR. Hemförhållanden, diagnoser och barnets utveckling är känsliga uppgifter som behöver skyddas, men det är svårt att göra på ett tillfredsställande sätt.
Ytterligare ett aktuellt exempel som handlar om skolornas säkerhetsarbete tas nu upp i såväl debattartiklar runt om i landet som i den nya statliga utredningen Säkerhet i skolan. Eftersom det inte är självklart att lärare har tjänstetelefoner kan man inte använda sig av olika sätt att kommunicera med samtliga lärare i händelse av kris, till exempel via system för tysta larm, som beskrivs i MSB:s stödmaterial. Vi läser om att arbetsgivaren inte tillåter användande av privata telefoner under arbetsdagen och andra som avstår från att skaffa snabba digitala sätt att kommunicera i händelse av kris för att lärarna inte har tjänstetelefoner.
Sverige behöver alltså en bred strategi för skolans digitalisering som både fokuserar på barnens och elevernas lärande i klassrummet tillsammans med sina lärare och på att se till att skolans digitala infrastruktur är säker och stabil i alla lägen, även i en akut kris. Just nu finns ingen plan från regeringen.
I ljuset av ovanstående exempel vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
När kommer statsrådet och regeringen att besluta om en nationell strategi för skolväsendets digitalisering?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.