Möjlighet till svensk ostronodling
Svar på skriftlig fråga 2025/26:586 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:586 Möjlighet till svensk ostronodling
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:586 av Rickard Nordin (C)
Möjlighet till svensk ostronodling
Rickard Nordin har frågat mig om jag kan utveckla vilka faktorer det är som gör frågan kring ostron komplex och vad regeringen avser att göra för att lösa upp denna komplexitet.
När det gäller stillahavsostronet (Magallana gigas) ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för förvaltningsfrågor, medan Statens jordbruksverk har ansvaret för att främja vattenbruket. Myndigheterna följer löpande forskningsläget, uppdaterar bedömningar och tar fram rekommendationer som ligger till grund för den nationella hanteringen av invasiva arter. Myndigheterna hanterar även olika delar av smittskyddsperspektivet. Utifrån rådande kunskapsläge och reglering är stillahavsostronet en invasiv art. Samtidigt bedrivs ett kunskapsuppbyggande arbete för att ta fram modeller för hållbar hantering av stillahavsostron.
Som jag redogjorde för i mitt tidigare svar på fråga 2025/26:475 omfattas odling av stillahavsostron i Sverige av flera olika perspektiv, vilket gör frågan komplex. Detta beror inte minst på att det i svenska vatten i dag förekommer två olika ostronarter, vårt inhemska europeiska platta ostron (Ostrea edulis) samt stillahavsostronet. Det svenska beståndet av det europeiska platta ostronet utgör ett av de få kvarvarande naturliga bestånden i Europa, och Sverige bär därmed ett särskilt ansvar för att värna denna hotade art.
Stillahavsostronet är tåligt mot variationer i salthalt och temperatur och växer snabbt, vilket gör att det kan konkurrera om både utrymme och föda med inhemska arter som blåmusslor och det europeiska ostronet. Den nuvarande forskningen visar även att stillahavsostronet genom sin höga filtreringskapacitet kan påverka näringsväven genom att skapa födobrist i vattenkolumnen.
Stillahavsostronets snabba tillväxt och förmåga att bilda omfattande rev kan därtill innebära betydande habitatförändringar. I områden där blåmusselbankar ersatts av stillahavsostron har man sett en nedgång av musselätande fåglar, såsom strandskata och ejder. Stillahavsostronet kan dessutom bära med sig och sprida parasiter, sjukdomar och andra främmande arter.
Odling av invasiva arter i naturlig miljö är inte tillåten i Sverige eftersom syftet är att begränsa dessa arters tillväxt och spridning. Invasiva arter kan i vissa fall tillåtas att odlas eller hanteras i landbaserade odlingar.
Stockholm den 18 mars 2026.
Peter Kullgren
Skriftlig fråga 2025/26:586 av Rickard Nordin (C) (Besvarad 2026-03-18)
Fråga 2025/26:586 Möjlighet till svensk ostronodling
av Rickard Nordin (C)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Den blå näringen har stor potential att bidra till hållbar livsmedelsproduktion, nya arbetstillfällen och regional utveckling längs Sveriges kuster. Ostron- och musselodling kan dessutom bidra till förbättrad vattenkvalitet och restaurering av marina ekosystem, samtidigt som de skapar förutsättningar för lokal företagsamhet och ökad självförsörjningsgrad av sjömat.
I sitt svar på min tidigare skriftliga fråga beskriver ministern situationen enligt följande:
”Frågan kring ostron är komplex då det i dag förekommer två olika arter, vårt inhemska ostron (Ostrea edulis) samt stillahavsostronet (Magallana gigas). Stillahavsostron är tåliga och växer snabbt. Det gör att de kan konkurrera om plats och föda med inhemska arter som blåmusslor och Ostrea edulis. Det finns även en risk att stillahavsostronet kan sprida sjukdom och parasiter.”
Vad som gör situationen komplex framgår dock inte. Är det juridik, smittskydd, miljöriskbedömningar eller EU-rättsliga aspekter? Om det finns specifika hinder bör de kunna definieras och diskuteras. Sverige står ut inom EU som ett av få länder som inte hanterat dessa frågor.
Det framgår inte heller av svaret att musslor och ostron ofta lever på olika djup och därför inte konkurrerar med varandra. Det framgår inte heller att det inte är odlingen av stillahavsostron som sprider sjukdomar utan importen av dessa ostron om de sedan hamnar i fel miljöer. Den importen är redan tillåten. En odling under kontrollerade former innebär inte samma risk eftersom ostronen då helt enkelt inte bär på sjukdomen från början.
Ministern har således tveksamt underlag för sina påståenden, och vad det är som skapar svårigheter är fortfarande oklart.
Mot denna bakgrund vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Kan ministern utveckla vilka faktorer det är som gör frågan komplex och vad regeringen avser att göra för att lösa upp denna komplexitet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.