Möjlighet till en fredlig lösning på kurdfrågan i Turkiet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1303 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1303 Möjlighet till en fredlig lösning på kurdfrågan i Turkiet
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:1303 av Kadir Kasirga (S)
Möjlighet till en fredlig lösning på kurdfrågan i Turkiet
Kadir Kasirga har frågat mig hur jag och regeringen ser på det faktum att PKK har beslutat att upplösa sig självt och lägga ned vapnen samt om jag och regeringen är beredda att, bland annat via EU, stödja Turkiet att lösa den kurdiska frågan genom dialog och demokratiska metoder, i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Det är en positiv och potentiellt mycket betydelsefull process som har inletts i Turkiet, för att på fredlig väg nå en lösning på den konflikt som rör den kurdiska befolkningens situation i landet. Viktiga steg i denna riktning har tagits genom att terrororganisationen PKK annonserat sin upplösning, att inlämningen av vapen har inletts, och att regering och parlamentet påbörjat arbetet med att sätta tydliga ramar för den fortsatta processen.
Utvecklingen väcker förhoppningar i Turkiet om att landet ska kunna lägga bakom sig den tid som präglats av kampen mot terrorismen, att situationen för den kurdiska befolkningen ska kunna förbättras och att spänningar mellan landets befolkningsgrupper ska minska.
Processen i sig bör drivas framåt i Turkiet av de berörda aktörerna själva. Där ser jag inte idag att Sverige eller andra länder bör vara involverade, däremot kan det på sikt finnas möjligheter för Sverige att genom vårt utvecklingssamarbete bidra till en positiv utveckling.
Sverige står bakom den kritik som EU riktat mot Turkiet, inte minst efter gripandet av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu i mars 2025, och uppmanar Turkiet att leva upp till sina internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och respekten för rättsstatens principer.
Vidare har vi från svensk sida varit tydliga med att PKK är en terrororganisation och att vi fördömer all form av terrorism. Vårt gemensamma arbete mot terrorism kommer att fortsätta inom ramen för vårt rättsliga samarbete med Turkiet, som även inbegriper det viktiga arbetet mot grov gränsöverskridande brottslighet.
Stockholm den 28 juli 2025
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:1303 av Kadir Kasirga (S) (Besvarad 2025-07-28)
Fråga 2024/25:1303 Möjlighet till en fredlig lösning på kurdfrågan i Turkiet
av Kadir Kasirga (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Kurdledaren Abdullah Öcalan, som sedan 1999 avtjänar ett livstidsstraff i isolering på fängelseön Imrali, har efter 26 år låtit meddela att PKK bör upplösa sig självt och avsluta den väpnade kampen. Enligt uppgifter i media har Öcalan i ett tv-sänt tal manat organisationen att ta ett historiskt steg mot fred. PKK har därefter meddelat att man följer uppmaningen och lägger ned vapnen.
Flera europeiska regeringar, däribland det tyska utrikesdepartementet, har välkomnat beskedet och beskrivit det som ett viktigt steg mot en fredlig lösning.
Konflikten mellan Turkiet och PKK har pågått i nära fem decennier och har krävt tiotusentals liv samt orsakat stora ekonomiska kostnader, enligt vissa uppskattningar uppemot 2 biljoner dollar för Turkiet. Samtidigt har terrorstämplingen av PKK länge använts som förevändning för att förfölja oppositionella röster i landet. I dag sitter tusentals människor fängslade som politiska fångar, däribland folkvalda parlamentariker, borgmästare, journalister och människorättsaktivister.
Kurdernas kamp för rätten till självbestämmande har pågått sedan den turkiska republikens grundande. Tidigare svenska regeringar och EU har uppmanat både Turkiet och PKK till dialog för att hitta en fredlig och demokratisk lösning på den kurdiska frågan. Nu finns en ny möjlighet till en sådan lösning, och en bred opinion i Turkiet uttrycker sitt stöd för den process som har inletts mellan Öcalan och den turkiska regeringen. Den väpnade kampen ser ut att kunna ersättas med politiska och demokratiska metoder, vilket vore ett historiskt genombrott.
En demokratisk lösning på den kurdiska frågan är avgörande, inte bara för fred och stabilitet utan också för Turkiets demokratisering. Den har länge utgjort ett av de största hindren för att Turkiet ska kunna närma sig EU och uppfylla medlemskapskraven. Trots att fredsprocessen med PKK nu pågår fortsätter förföljelsen av oppositionella. I veckan har flera borgmästare från det största oppositionspartiet CHP frihetsberövats, och sedan några månader tillbaka sitter Istanbuls populära borgmästare Ekrem İmamoğlu häktad.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur ser ministern och regeringen på det faktum att PKK har beslutat att upplösa sig självt och lägga ned vapnen, och är ministern och regeringen beredd att, bland annat via EU, stödja Turkiet att lösa den kurdiska frågan genom dialog och demokratiska metoder, i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.