Minskade klimatutsläpp från flyg
Svar på skriftlig fråga 2025/26:594 besvarad av Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:594 Minskade klimatutsläpp från flyg
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2025/26:594 av Åsa Westlund (S)
Minskade klimatutsläpp från flyg
Åsa Westlund har frågat energi- och näringsministern om hon och regeringen avser vidta några åtgärder för att försäkra sig om att kommissionen fullt ut driver igenom den beslutade Refuel Aviation-lagstiftningen och därmed inte rycker undan mattan för de svenska satsningarna på syntetisk SAF.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Luftfarten är en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige med långa avstånd och många glest befolkade områden är flyget viktigt. Flyget är många gånger avgörande för näringslivets konkurrenskraft och för svensk import och export. Flyget är också viktigt för att man ska kunna resa inom Sverige, besöka nära och kära i olika delar av landet och i andra länder. Flygandet behöver inte minska, däremot behöver flygets utsläpp minska. Minskningen av flygets utsläpp behöver ske globalt och genom olika åtgärder. Inblandningen av fossilfria flygbränslen är av central betydelse för flygets klimatomställning. Det är därför glädjande att det finns ett tydligt europeiskt regelverk genom 55-procentspaketet med bland annat harmoniserade europeiska krav på inblandning av hållbara flygbränslen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport (ReFuelEU Aviation).
ReFuelEU Aviation-förordningen och 55-procentspaketet roddes i land under svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023. ReFuelEU Aviation-förordningen innehåller bland annat krav på att flygbränsleleverantörer gradvis ska öka inblandningen av hållbara flygbränslen i flygbränsle från och med den 1 januari 2025 då miniminivån är 2 procent hållbara flygbränslen. Från och med den 1 januari 2030 är miniminivån 6 procent. Då införs också ett särskilt krav på att en del av inblandningen ska utgöras av syntetiska flygbränslen med en miniminivå på 0,7 procent. Miniminivåerna höjs sedan successivt.
Jag kan konstatera att kraven i ReFuelEU Aviation-förordningen är ambitiösa men också rimliga. Det är viktigt att uppnå klimatnyttan som genomförandet av regelverket medför. Det är också angeläget att vi har ett gemensamt spelfält och att vi undviker nationella särregleringar som hämmar svensk konkurrenskraft.
Jag konstaterar också att i lagen (2025:606) om tillhandahållande och användning av hållbara flygbränslen finns kompletterande bestämmelser till ReFuelEU Aviation-förordningen. I 11 § i den nämnda lagen anges att en flygbränsleleverantör som inte följer kraven i EU-förordningen om minimiandel syntetiskt flygbränsle ska betala en sanktionsavgift som är dubbelt så hög som det belopp som motsvarar skillnaden mellan det årliga genomsnittspriset på syntetiskt flygbränsle och konventionellt flygbränsle per ton multiplicerat med det antal ton flygbränsle som saknas för att minimiandelen ska kunna anses vara uppfylld.
Statens energimyndighet utövar tillsyn över att flygbränsleleverantörer följer lagstiftningen och kan besluta om sanktionsavgifter för flygbränsleleverantörers överträdelser. Det är således inte EU-kommissionen som bestämmer över sanktioner för flygbränsleleverantörers eventuella överträdelser. Jag ser ingen anledning att ändra i utformningen av sanktionsbestämmelserna. Vad en representant från EU-kommissionen eventuellt yttrat informellt under ett möte med branschen förändrar inte situationen.
För att ytterligare öka förutsättningarna för tillgång till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfarten och luftfarten i Sverige, tillsatte regeringen den 20 maj 2025 en utredare som ska analysera och föreslå hur tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfarten och luftfarten i Sverige kan främjas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026.
Stockholm den 17 mars 2026
Andreas Carlson
Skriftlig fråga 2025/26:594 av Åsa Westlund (S) (Besvarad 2026-03-18)
Fråga 2025/26:594 Minskade klimatutsläpp från flyg
av Åsa Westlund (S)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Som ett led i arbetet med att begränsa flygtrafikens klimatpåverkan och samtidigt inom unionen påskynda etableringen av en ny industri för produktion av klimatanpassade flygbränslen beslutade EU:s regeringar och Europaparlamentet 2023 om en lagstiftning, i första hand riktad till leverantörerna av flygbränsle, som brukar kallas Refuel Aviation. Den innebär att av det flygbränsle som tankas inom unionen måste en allt större andel utgöras av klimatanpassade, hållbara flygbränslen, så kallad Sustainable Aviation Fuel (SAF). Sedan 2025 måste minst 2 procent av det flygbränsle som tankas inom EU utgöras av SAF.
Från och med 2030 höjs kravet till 6 procent, samtidigt som det införs ett delkrav om att minst 1,2 av dessa 6 procent ska utgöras av så kallad syntetisk SAF, som produceras av vätgas och koldioxid, där den viktiga insatsvaran egentligen är elektricitet. Flera svenska företag ligger i startgroparna för att starta produktion av syntetisk SAF, projekt vars genomförande helt och hållet hänger på att den beslutade EU-lagstiftningen genomförs och respekteras.
Med hänvisning till fyra oberoende källor hävdade nyhetsbrevet Politico Mobility News den 6 mars 2026 att en representant för EU-kommissionen vid ett möte med branschen den 26 februari informellt ska ha meddelat att kommissionen planerar att inte rikta några sanktioner mot de bränsleleverantörer som missar kravet om 1,2 % syntetisk SAF år 2030, vilket skulle innebära att bränsleleverantörerna kan strunta i lagstiftningen utan efterföljder. Enbart detta medierykte innebär att förutsättningarna för de svenska företag som planerar att starta produktion av syntetisk SAF allvarligt försämrats. Vilken investerare vågar satsa på en verksamhet som är helt beroende av att beslutad lagstiftning drivs igenom när den aktör som ska se till att detta sker, i det här fallet EU-kommissionen, inte bryr sig om vad som beslutats?
Mot denna bakgrund vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Avser ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försäkra sig om att kommissionen fullt ut driver igenom den beslutade Refuel Aviation-lagstiftningen och därmed inte rycker undan mattan för de svenska satsningarna på syntetisk SAF?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.