Minoriteternas situation i konflikten mellan Irak och det kurdiska självstyret

Svar på skriftlig fråga 2017/18:199 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:199 av Robert Hannah (L) Minoriteternas situation i konflikten mellan Irak och det kurdiska självstyret

Robert Hannah har frågat mig om jag och regeringen har tagit upp Human Rights Watchs rapport med Iraks regering och det kurdiska självstyret och hur jag och den svenska regeringen arbetar för Iraks minoriteters rättigheter i den pågående konflikten mellan Iraks centralregering och det kurdiska självstyret.

Sveriges regering har vid flera tillfällen tagit upp frågan om mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter med representanter för både Iraks centralregering och Iraks kurdiska regions regering. Sveriges statsminister tog upp dessa frågor med Iraks premiärminister Haider
al-Abadi och den kurdiska regionens president Masoud Barzani vid sitt besök i Irak i oktober 2016. Även Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat diskuterade dessa frågor vid sitt besök i Irak i mars 2017.

Sveriges ambassadör i Irak har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om mänskliga rättigheter och minoriteters situation med ministrar i Iraks centralregering och med företrädare för den kurdiska regionens regering. Under hösten har dessa samtal också handlat om den kurdiska regionens status, vilket jag har redogjort för i flera svar på frågor från riksdagsledamöter under de senaste veckorna.

Sveriges regering driver även frågan om mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter i FN:s säkerhetsråd, till exempel vad gäller utkrävande av ansvar för eventuella brott som har begåtts av Daesh i Irak. Sverige var medförslagsställare till FN:s säkerhetsrådsresolution 2379, som antogs i september 2017. Resolutionen omnämner specifikt människorättsöverträdelser med religiösa eller etniska förtecken. Resolutionen uppdrar åt FN:s generalsekreterare att inrätta en undersökningsgrupp för bevisinsamling som ska ledas av en särskild rådgivare, som även ges globalt mandat att främja ansvarsutkrävande för Daesh’ misstänkta brott.

Slutligen vill jag nämna Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Irak 2017-2021, som antogs av regeringen i somras. Svenskt utvecklingssamarbete med Irak inom ramen för strategin ska bidra till freds- och statsbyggande i landet. Syftet är att bidra till ett fredligt samhälle, respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta innebär att svenska insatser också kommer att bidra till ökad respekt för etniska och religiösa minoriteters demokratiska rättigheter.

Stockholm den 8 november 2017

Margot Wallström