Ministerrådets förslag till betaltjänstförordning
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1415 besvarad av Statsrådet Niklas Wykman (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1415 Ministerrådets förslag till betaltjänstförordning
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Svar på fråga 2024/25:1415 av Anna-Belle Strömberg (S)
Ministerrådets förslag till betaltjänstförordning
Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag anser att ministerrådets förslag till betaltjänstförordning ger ett tillräckligt skydd för svenska bankkunder som utsätts för bedrägerier och, om så inte är fallet, om jag kommer att agera för en förändring.
Just nu pågår omförhandlingar av EU:s betaltjänstregelverk. Kommissionen har presenterat ett förslag som bl.a. innebär att centrala regler i det nuvarande betaltjänstdirektivet, däribland reglerna om rätt till ersättning vid betalningsbedrägerier, förs över till en ny betaltjänstförordning.
Rådet nådde ett förhandlingsmandat den 18 juni 2025. Ersättningsreglerna i rådets mandat innebär, liksom i dag, att det föreligger en allmän rätt till ersättning vid obehöriga transaktioner under vissa förutsättningar. Därutöver föreslås en särskild regel som innebär att den enskilde, under vissa förutsättningar, har rätt till ersättning om bedragaren utger sig för att företräda banken.
Rådets mandat är nu föremål för trepartssamtal där kommissionen, rådet och parlamentet ska komma överens om den slutliga utformningen av regelverket. Sverige har drivit och fortsätter att driva frågan om att rätten till ersättning vid obehöriga transaktioner ska kunna omfatta situationer där den enskilde har blivit vilseledd genom social manipulation, t.ex. då bedragaren utger sig för att företräda ett visst företag eller en viss myndighet.
Stockholm den 10 september 2025
Niklas Wykman
Skriftlig fråga 2024/25:1415 av Anna-Belle Strömberg (S) (Besvarad 2025-09-10)
Fråga 2024/25:1415 Ministerrådets förslag till betaltjänstförordning
av Anna-Belle Strömberg (S)
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Bankbedrägerier är i dag ett av de största växande brottsproblemen i Sverige och uppgick enligt Finansinspektionen till cirka 1,7 miljarder kronor under 2024. Brotten slår hårt mot enskilda konsumenter men finansierar också organiserad brottslighet. Trots detta riskerar ministerrådets förslag till ny EU-lagstiftning om betaltjänster att leda till att bankkunder även framöver får stå för nästan alla förluster.
Om en bedragare påstår sig ringa från banken ska man enligt förslagets artikel 59 ha möjlighet att få tillbaka sina pengar. Men om bedragaren säger sig ringa från polisen, försäkringsbolag, elbolag, kommun eller något annat, vilket är vanligt i Sverige, har man inte rätt att få tillbaka sina pengar. Att det sedan kan finnas brister i bankernas säkerhetssystem spelar ingen roll. Skulle bedragaren säga sig ringa från banken kan man ändå bli utan ersättning eftersom det kan anses vara grovt vårdslöst att ha godkänt överföringen med mobilen. Ansvaret läggs då helt på dig som kund.
En starkare reglering som lägger större ansvar på bankerna är avgörande för att öka konsumentskyddet och minska brottslighetens finansiering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Niklas Wykman:
Anser statsrådet att ministerrådets förslag ger ett tillräckligt skydd för svenska bankkunder som utsätts för bedrägerier och om så inte är fallet, kommer statsrådet att agera för en förändring?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

