Minimistraffen för misshandel och rån

Svar på skriftlig fråga 2020/21:525 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på frågorna 2020/21:519 och 2020/21:525 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Straffrabatt och stärkt vittnesskydd samt Minimistraffen för misshandel och rån

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att straffrabatterna för unga tas bort och för att stärka vittnesskyddet. Hon har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder inom en snar framtid för att skärpa minimistraffen för misshandel och rån.

Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Ingen ska behöva vara rädd för att vistas ute på gator och torg.

En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten på kort och lång sikt i hela Sverige är att förbättra förutsättningarna för polisen att utföra sitt uppdrag. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en mycket viktig del. Vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot vårt mål om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren.

Vidare är det mycket viktigt att brott kan utredas och lagföras. Den som har uppgifter att lämna måste våga vittna. Att vittnen medverkar i brottsutredningar är många gånger en avgörande förutsättning för att den som har begått brottet ska kunna dömas för det. Tystnadskulturen måste brytas och rättsprocessen stärkas.

Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera en rad olika frågor på området. Skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga är prioriterade frågor som ingår i utredningen.

Det straffrättsliga regelverket har också en central roll i kampen mot brottsligheten. Här kan listan på genomförda skärpningar göras lång. På regeringens initiativ har t.ex. minimistraffen för grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov våldtäkt skärpts.

Samtidigt är flera åtgärder på gång. Exempelvis har pågående utredningar i uppdrag att överväga ett höjt minimistraff för rån och skärpta straff för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling. Utredningarna ska redovisas under våren 2021.

När det gäller unga lagöverträdare är det viktigt att vi har tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att både förebygga och hindra nya brott. Vid årsskiftet inför vi därför en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning kommer att kunna väljas som påföljd vid bl.a. allvarligare våldsbrott och rån.

Vidare bereds förslag om slopad straffreduktion för 18–20-åringar för brott med ett minimistraff på ett års fängelse, dvs. brott såsom rån och grov misshandel. För sådan brottslighet kommer, om förslaget genomförs, det att dömas till längre och fler fängelsestraff.

För att trycka tillbaka brottsligheten räcker det inte med att endast bekämpa brotten. Vi måste samtidigt bekämpa brottens orsaker. För att åstadkomma detta behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram det första nationella brottsförebyggande programmet på 20 år – Tillsammans mot brott. Regeringen avser att inom kort återkomma med en redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet. Kommunerna fyller en viktig roll i detta arbete och en utredning har därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för hur det brottsförebyggande arbetet kan utformas.

Regeringen arbetar alltså brett mot brottsligheten och vi har inga planer på att slå av på takten.

Stockholm den 25 november 2020

Morgan Johansson