Miljölagars motverkande effekt
Svar på skriftlig fråga 2021/22:661 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:661 av Betty Malmberg (M)
Miljölagars motverkande effekt
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att möjliggöra en ökad helhetsbedömning när olika klimat- och miljölagstiftningar krockar och utgör ett hinder för varandra.
Regeringen varken kan eller bör recensera en domstols dom i ett enskilt fall som detta. Domen har inte vunnit laga kraft och kan komma att överklagas. När det gäller den generella frågeställningen om möjligheten till en helhetsbedömning när olika klimat- och miljöintressen krockar vill jag lyfta fram följande.
Regeringen beslutade den 17 december 2019 att en särskild utredare ska se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (Klimaträttsutredningen, dir. 2019:101). I mars 2021 inkom utredaren med delbetänkandet ”En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden” (SOU 2021:21). Delbetänkandet har varit ute på remiss med sista svarsdatum 21 oktober 2021 och beredning pågår i Regeringskansliet.
Delbetänkandet innehåller flera förslag som i huvudsak riktar sig mot prövningen av miljöfarliga verksamheter och åtgärder som ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Utredningens förslag syftar till att modernisera miljöbalken och dess tillämpning, så att den blir ett effektivt verktyg för att bidra till att Sveriges klimatmål nås. I det sammanhanget kan särskilt nämnas förslaget att utreda vidare en så kallad avvägningsregel. I sak skulle en sådan regel innebära att en verksamhet som trots sin klimatnytta inte skulle få tillstånd i dag, eller som skulle begränsas av villkor som skulle komma att minska klimatnyttan, borde kunna få tillstånd grundat på att dess klimatnytta vägs in. I juni 2021 fick utredningen genom tilläggsdirektiv i uppgift att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt, och att lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningens slutbetänkande ska redovisas senast den 15 maj 2022.
Stockholm den 29 december 2021
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2021/22:661 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2021-12-29)
Fråga 2021/22:661 Miljölagars motverkande effekt
av Betty Malmberg (M)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Nu har det hänt igen. En verksamhet som väntades få stor betydelse för klimat och miljö stoppas, trots att den betraktas ha försumbar påverkan på miljön. Intressant i detta fall är att mark- och miljödomstolen i Växjö, som har hanterat tillståndsprocessen, kommenterar saken i ett pressmeddelande (den 15 december 2021) och skriver: ”Den ansökta verksamheten bedöms av mark- och miljödomstolen ha en viktig betydelse för ett resurseffektivt omhändertagande av den ändliga resursen fosfor samt för samhällets klimatomställning i stort.”. Domstolen skriver vidare att ”trots att verksamhetens tillskott av metaller i Öresund blir försumbart avslås ansökan” och att skälet är ”eftersom bolagets rening inte innebär nollutsläpp till vattenförekomsten i fråga”.
”Försumbara utsläpp” är förvisso inte detsamma som ”nollutsläpp”, men klimatet och miljön liksom den cirkulära ekonomin hade definitivt vunnit på att verksamheten hade kommit till stånd. Detta eftersom den fosfor som skulle produceras är viktig för livsmedelsproduktion och skulle ersätta en jungfrulig och ändlig råvara som i dag importeras från Marocko, Kina eller USA.
Vi politiker talar ofta om att åtgärder ska motsvara hållbara lösningar för klimat och miljö, vilket jag är den förste att skriva under på. Men i fall som detta sätter fastställda krav i stället krokben för just klimat och miljö, och det är inte hållbart. Något måste ändras då det rör dessa frågor, och berörd lagstiftning ses över. Vi har ju uppenbarligen ett problem om att krav på icke-försämring lägger hinder för utveckling av miljövänlig teknik som på sikt kan ersätta och därmed påtagligt minska dagens utsläpp till miljön. Detta är också något som Miljömålsberedningen har tagit upp i sin utredning Havet och människan.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att möjliggöra en ökad helhetsbedömning när olika klimat- och miljölagstiftningar krockar och uppenbart utgör hinder för varandra?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.