Militärkupp och kvinnors rättigheter i Sudan
Svar på skriftlig fråga 2021/22:344 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Meddelande om uteblivet svar på fråga 2021/22:344
av Håkan Svenneling (V) Militärkupp och kvinnors rättigheter i Sudan
Som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras.
Stockholm den 10 november 2021
Enligt uppdrag
Anna Hammargren
Expeditionschef
Skriftlig fråga 2021/22:344 av Håkan Svenneling (V) (Inte besvarad 2021-11-10)
Fråga 2021/22:344 Militärkupp och kvinnors rättigheter i Sudan
av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Militären i Sudan tog den 25 oktober makten i landet genom en kupp och arresterade ledande civila politiker och premiärministern Abdalla Hamdok. Den senare har tillåtits återvända till sitt hem samtidigt som flera tidigare ministrar fortfarande hålls häktade. Sudan har befunnit sig i stor instabilitet sedan ett misslyckat kuppförsök en månad tidigare förvärrat relationen mellan det civila och militära styret, som delat på makten efter att diktatorn Omar al-Bashir störtades för två år sedan.
Stora folkliga protester har utbrutit i huvudstaden Khartoum. I konfrontationer mellan demonstranter och militären har åtminstone tolv dödats och hundratals skadats, även om rapporter tyder på att siffrorna är betydligt större än så. FN uppmanar militären att sluta använda övervåld, dra sig undan från gatorna, respektera demonstranters rättigheter och frisläppa dem som arresterats under fredliga protester.
Kvinnliga protesterande har en ledande roll i den folkliga motståndsrörelsen som kämpar för ett civilt styre och en demokratisk utveckling. Det väcker minnet om Alaa Salah som 2019 blev en symbol för motståndet mot den dåvarande diktatorn Omar al-Bashir. Sedan dess har små men viktiga framsteg gjorts i kampen för kvinnors roll i det sudanska samhället i takt med en demokratisk utveckling. Kvinnlig könsstympning har kriminaliserats och sociala rättigheter som att kunna utöva sport har stärkts. Den pågående utvecklingen i landet är ett hot mot kvinnors rättigheter och säkerhet – militären har en lång historia av våld mot kvinnor. Trots det befinner sig kvinnorättsaktivister i frontlinjen mot militären och säkerhetsstyrkor.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern och den svenska regeringen att vidta åtgärder till förmån för en återgång till ett civilt styre och för stärkandet av kvinnors rättigheter i Sudan?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.