Migrationsverkets skuld till kommunerna
Svar på skriftlig fråga 2017/18:393 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
PAGE
2
Dnr Ju2017/09566/POL | ||
Justitiedepartementet |
Migrationsministern och biträdande justitieministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:393 av Gunilla Nordgren (M) Migrationsverkets skuld till kommunerna
Gunilla Nordgren har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att staten, i form av Migrationsverket, snarast ska reglera sin skuld till kommunerna.
Den stora ökningen av antalet asylsökande ledde under 2014 och 2015 till att kommunernas ansökningar om ersättning ökade kraftigt. Det tidigare administrativt krävande ersättningssystemet för kommunernas mottagande av ensamkommande barn bidrog till fördröjningar i handläggningen. Systemet medförde en lång eftersläpning från att den faktiska kostnaden uppstod till dess att kommunerna eftersöker ersättning och sedan slutligen får betalt av Migrationsverket.
Antalet personer som arbetar med handläggning och utbetalningar till kommuner och landsting hos Migrationsverket har mångdubblats från 2016 till 2017. I dag ligger balansen på 8,1 miljarder kronor. Vid årets slut beräknas balansen ligga mellan 4,5-5 miljarder kronor.
För att effektivisera utbetalningarna till kommunerna införde regeringen den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet bygger i större utsträckning på schabloner som betalas ut automatiskt utan att kommunen behöver ansöka om ersättningen. Införandet av det nya ersättningssystemet har effektiviserat utbetalningarna till kommunerna för kostnader som uppstått från och med den 1 juli 2017. Kommunerna har fram till den 31 december 2017 möjlighet att ansöka om ersättning för kostnader som uppstått innan det nya ersättningssystemet infördes.
Bland annat för att i högre takt kunna betala ut äldre anspråk om ersättningar, har regeringen föreslagit och riksdagen fattat beslut om en ökning i höständringsbudgeten 2017 med 6,3 miljarder kronor.
Migrationsverket bedömer att de kan betala ut större belopp till kommuner och landsting under 2017 än vad som tidigare antagits, både genom ökad effektivitet i handläggningen och genom direkta delutbetalningar. Genom denna hantering kommer Migrationsverket således att kunna betala ut en större del av sina ersättningsanspråk under 2017 än vad som tidigare har prognostiserats. Kontroll och sedvanlig handläggning av de ersättningsanspråk som delutbetalas kommer istället att ske under 2018.
Stockholm den 13 december 2017
Heléne Fritzon
Skriftlig fråga 2017/18:393 av Gunilla Nordgren (M) (Besvarad 2017-12-13)
Fråga 2017/18:393 Migrationsverkets skuld till kommunerna
av Gunilla Nordgren (M)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Under flera års tid har jag ställt frågor till och debatterat med den förre migrationsministern angående Migrationsverkets skuld till kommunerna. Senast fick jag svaret att skulden skulle arbetas ned och i princip vara borta vid årsskiftet 2016/17. Migrationsverket gjorde en inbetalning i december 2016 som minskade skulden, men sedan dess har skulden till kommunerna åter stigit till samma nivå som tidigare. I september uppgick enligt uppgift Migrationsverkets skuld till kommunerna återigen till ungefär 10 miljarder kronor.
Migrationsverket uppger att de har personalbrist och hög arbetsbelastning, men myndigheten har haft såväl 2016 som snart hela 2017 på sig att anpassa sin personalstab. Samtidigt finns det i dag kommuner som får låna pengar för att klara sin likviditet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att staten, i form av Migrationsverket, snarast ska reglera sin skuld?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

