Migrationsverkets användning av biståndsmedel 2024 och 2025
Svar på skriftlig fråga 2024/25:10 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:10 Migrationsverkets användning av biståndsmedel 2024 och 2025
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Olle Thorell har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder mot bakgrund av de ökade kostnaderna för bistånd i Migrationsverkets prognos.
Regeringen genomför en omfattande reformering av migrationspolitiken och systemet för mottagandet av asylsökande för att uppnå ett mer ordnat och effektivt mottagande. Avsikten är att asylsökande som utgångspunkt ska bo på ett mottagningscenter under tiden deras ansökan prövas och att de som har fått ett verkställbart utvisningsbeslut ska bo på ett återvändandecenter tills de lämnar landet. Att Migrationsverket lättare kan nå de sökande förväntas leda till en effektivare asylprocess med snabbare beslut, vilket innebär att tiden i mottagningssystemet kan kortas. Det bedöms också förbättra förutsättningarna att erbjuda stöd till de som har behov av det och leda till bättre integration för de som får bifall på sin ansökan. Kortare vistelser i mottagandet kan på sikt även minska kostnaderna för Migrationsverkets mottagande och migrations-avräkningarna från biståndsbudgeten. För att genomföra reformeringen av mottagandet behöver Migrationsverkets boendebestånd anpassas, vilket initialt kan medföra omställningskostnader. Det innebär bl.a. att kostnaden per person i mottagandet kan öka.
Migrationsverkets prognoser är komplexa och bygger på antaganden som alltid är behäftade med viss osäkerhet. De slutliga kostnaderna för asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige blev exempelvis lägre 2023 än vad kostnaderna prognosticerats till i budgetpropositionen för 2023. Regeringen återförde därför ca 1,5 miljarder kronor till biståndet i vårändringsbudgeten för 2024.
För att öka förutsägbarheten finns ett tak för avräkningarna för kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande i Sverige som är maximalt 8 procent av biståndsbudgeten under 2023–2028.
Biståndsbudgeten ska användas där den gör störst nytta. Svenskt bistånd är generöst och förutsägbart och kommer att fortsätta att vara det.
Stockholm den 18 september 2024
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2024/25:10 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-09-18)
Fråga 2024/25:10 Migrationsverkets användning av biståndsmedel 2024 och 2025
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Sverige har en lång tradition av att använda en viss andel av biståndsbudgeten till att täcka flyktingkostnader som uppstår inom landet, i enlighet med OECD-Dacs regler. Dessa regler medger att bistånd kan användas för att täcka kostnader för flyktingmottagande under de första 12 månaderna. Att dessa kostnader tas från biståndet motiveras i OECD:s biståndskommitté Dac med att det kan ses som en form av humanitärt stöd. Förra året användes 2,7 miljarder kronor av den svenska biståndsbudgeten till uppehälle för i snitt 24 000 personer som uppfyllde Dacs definition av biståndskostnader. Det är en kostnad på 113 000 kronor per person och år. Sedan dess har antalet asylsökande och flyktingar minskat; nyttjandet av ersättningssystemen har visat sig vara lägre än tidigare beräknat. Kostnader inom utgiftsområdet för migration går konsekvent nedåt, och beläggningsgraden på Migrationsverkets boenden går nedåt.
Trots detta ökar biståndskostnaderna kraftigt i Migrationsverkets juliprognos, som är ett av underlagen till höstbudgeten. I budgeten för nästa år, 2025, föreslås att 3 miljarder kronor ska tas ur biståndsbudgeten för att täcka kostnader för 15 000 personer – det vill säga mer biståndsbudget för färre flyktingar, och en snittkostnad per person på 187 000 kronor. Kostnadsökningen per person är framför allt för att betala för tomma boendeplatser, och enligt Migrationsverkets prognos har dessa boenden en genomsnittlig beläggningsgrad på 23 procent under 2025.
Det är svårt att förstå hur en kostnadsökning med 65 procent per person mellan 2023 och 2025 kan motiveras. Man kan undra: På vilket sätt är det en form av humanitär insats att ta emot färre personer men använda mer biståndspengar? På vilket sätt är detta effektiv användning av biståndsmedel?
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
Avser statsrådet att vidta några generella åtgärder mot bakgrund av de ökade kostnaderna för bistånd i Migrationsverkets prognos?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.