Migrationskrav som biståndsvillkor
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1055 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1055 Migrationskrav som biståndsvillkor
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1055 av Olle Thorell (S)
Migrationskrav som biståndsvillkor
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att säkerställa att biståndet fortsatt utgår från utvecklingsbehov, internationella principer och asylrätt, med hänsyn till att Sida i årsredovisningen för 2024 redovisar att endast 1 procent av biståndet rör synergier mellan migration och utveckling, och hur har detta arbete samordnats inom Regeringskansliet för att förhindra att biståndet används som symbolisk markering snarare än effektivt utvecklingsverktyg.
Den 24 oktober 2024 antog regeringen en ny Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration och återvändande och frivillig återvandring i syfte att stärka synergierna mellan migrations- och biståndspolitiken. Strategin ska genomföras av Sida i för Sverige prioriterade länder och migrationsrutter, med stöd av utlandsmyndigheterna samt i samverkan med EU-kommissionen och de likasinnade EU-länder som redan antagit motsvarande incitamentsbaserade migrationsstrategier.
Strategin omfattar totalt 3 miljarder kronor under perioden 2024–2028 och utformas som ett betydande komplement till Sveriges övriga migrationsrelaterade bistånd, inklusive kärnstöd till multilaterala organisationer, strategiskt inriktade bidrag från Regeringskansliet samt bilaterala och regionala strategier, för att säkerställa att verksamheten bidrar till ett effektivt bistånd med fokus på konkreta resultat i partnerländer.
Strategin ska bidra till att motverka irreguljär migration och verka för
ett fungerande återvändande genom att stärka partnerländernas kapacitet att hantera alla aspekter av migration. Den kommer kunna bidra till hållbar tillväxt och utveckling i mottagarlandet, samt ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Strategin inkluderar effektiva åtgärder för att stärka migranters och flyktingars åtnjutande av rättigheter i partnerländer, stötta värdsamhällen samt stärka asyl- och migrationshantering i partnerländer.
Svenskt utvecklingsbistånd kan villkoras, i syfte att mottagarlandet ska följa folkrättsliga principer och samarbeta med Sverige i frågor om återtagande av sina medborgare, inklusive undanröjande av verkställighetshinder såsom att inte utfärda resehandlingar. Att regeringen väger in migrationspolitiska faktorer i valet av mottagare av svenskt bistånd står inte i konflikt med ett effektivt genomförande. Varje givare har rätt att välja med vem, var och hur man ingår utvecklingssamarbete. Utgångspunkten för insatserna inom migrationsstrategin är att det svenska biståndet klassificeras som ODA enligt OECD:s biståndskommitté DAC:s regelverk för internationellt bistånd.
Strategiska dialoger sker fyra gånger per år genom samråd mellan Sida och Regeringskansliet. Dialogerna sker för att säkerställa samstämmighet i det svenska agerandet och är ett informationsutbyte där planerade utvecklingsprojekt kan diskuteras.
Stockholm den 23 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1055 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-23)
Fråga 2024/25:1055 Migrationskrav som biståndsvillkor
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
En av de mest genomgående förändringarna i regeringens syn på biståndet har varit betoningen på att det ska kopplas till migrationspolitiska mål. Regeringens företrädare har upprepade gånger framhållit att biståndet bör användas för att minska migration, påverka andra länders politik i frågan och som verktyg för att uppnå mål på hemmaplan. Det har talats om “strategiskt bistånd” och om att insatser ska omfördelas utifrån länders vilja att samarbeta kring migration.
Från socialdemokratiskt håll delar vi uppfattningen att migration måste vara ordnad och reglerad samt att ofrivillig migration ska förebyggas genom utveckling, säkerhet och respekt för mänskliga rättigheter. Men vi vänder oss kraftfullt mot att biståndet används som ett politiskt påtryckningsmedel, där samarbetsvillighet i migrationsfrågor ges större tyngd än utvecklingsbehov, mänskliga rättigheter eller demokratisk utveckling.
Vi står upp för asylrätten, för folkrättens principer och för att utvecklingssamarbete ska bygga på långsiktiga partnerskap – inte kortsiktiga politiska signaler.
I Sidas årsredovisning för 2024 (s. 19) slås det dessutom fast att endast 1 procent av biståndet kan kopplas till insatser som bygger på “synergier mellan migration och utveckling”. Det handlar om informationsinsatser, utbildningsprogram, jobbskapande och stöd till återintegrering – viktiga komponenter, men långt från den strategiska omställning regeringen ger sken av att ha genomfört.
Detta visar på en djup diskrepans mellan regeringens retorik och den faktiska verkligheten.
Därtill bör framhållas att regeringens politiska styrsignaler i praktiken är verkningslösa, eftersom huvuddelen av det svenska biståndet inte går till statliga aktörer i mottagarländerna utan kanaliseras via civilsamhällesorganisationer, multilaterala fonder och FN-organ. Det innebär att hot om att strypa bistånd – i syfte att påverka stater man samtidigt kritiserar för brott mot mänskliga rättigheter – inte bara är principiellt tveksamt utan även sakpolitiskt ineffektivt. Det slår inte mot regeringar, utan mot kvinnorättsorganisationer, lokala utbildningsinitiativ och humanitära insatser – just de aktörer vi borde värna.
Regeringens migrationspolitiska utspel, när de tillämpas på biståndet, riskerar därmed att försvaga Sveriges internationella anseende som principfast partner, utan att bidra till verklig förändring på migrationsområdet.
Det är därför angeläget att regeringen klargör hur biståndet i praktiken styrs i migrationsfrågor, vilka faktiska resurser som allokerats till migrationsrelaterade insatser – och hur man avser att upprätthålla biståndets legitimitet och effektivitet i en tid av ökande populism och geopolitisk press.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder har statsrådet, inom ramen för sin tjänsteutövning, vidtagit för att säkerställa att biståndet fortsatt utgår från utvecklingsbehov, internationella principer och asylrätt, med hänsyn till att Sida i årsredovisningen för 2024 redovisar att endast 1 procent av biståndet rör synergier mellan migration och utveckling, och hur har detta arbete samordnats med Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet och Finansdepartementet för att förhindra att biståndet används som symbolisk markering snarare än effektivt utvecklingsverktyg?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.