Meritokrati på svenska lärosäten
Svar på skriftlig fråga 2024/25:707 besvarad av Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:707 Meritokrati på svenska lärosäten
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Svar på fråga 2024/25:707 av Josef Fransson (SD)
Meritokrati på svenska lärosäten
Josef Fransson har frågat mig hur jag arbetar med att värna den meritokratiska ordningen på svenska högre lärosäten.
Förtjänst och skicklighet är utgångspunkten för alla anställningar inom offentlig verksamhet i Sverige. I högskolelagen (1992:1434) och högskole-förordningen (1993:100), som reglerar verksamheten vid statliga universitet och högskolor, framgår krav på behörighet och bedömningsgrunder vid olika anställningar inom högskolan. Där framgår också krav på anställnings-förfarandet, t.ex. i fråga om när sakkunnigbedömning ska göras. Utifrån den nationella regleringen ansvarar universitet och högskolor för att organisera sina lokala meriteringssystem.
Lärosätena har arbetsgivaransvaret och därmed ansvaret för rekrytering och karriärvägar. För att stärka lärosätenas arbete med strategisk rekrytering har regeringen i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) aviserat en ny karriärstödssatsning vid Vetenskapsrådet och, kopplat till denna, ett nytt incitament för att arbeta med strategisk rekrytering i form av en ny indikator inom ramen för lärosätenas forskningsanslag. I propositionen betonar regeringen att rätt kompetens i högskolan är en nyckel till att åstadkomma excellent forskning och en långsiktig förutsättning för lärosätenas verksamhet. Lärosätenas arbete med rekrytering och karriärvägar är därför av stor strategisk vikt.
Regeringen framhäver även att för att svenska lärosäten ska attrahera de bästa forskarna krävs att rekrytering sker i öppen konkurrens utifrån meriter och med transparens. Det behöver finnas tydliga karriärvägar som premierar excellens i varje steg. För att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste dessutom lika villkor för likartat arbete och meriter gälla för kvinnor och män. Om de akademiska karriärvägarna inte vilar på meritokratiska grunder blir doktorand- och forskaranställningar mindre attraktiva. De med bäst meriter riskerar att inte söka anställningar och på sikt minskar då rekryteringsbasen. Jämställdhet inom högskolesektorn är därför viktig för kvalitet i utbildning och för excellent forskning så att Sverige inte ska riskera att gå miste om excellent forskning och banbrytande forskningsrön.
Detta är en förutsättning för att svenska lärosäten ska kunna konkurrera om talanger och därmed ge förutsättningar för utbildning och forskning av hög kvalitet, som kommer samhället till nytta.
Stockholm den 28 januari 2025
Johan Pehrson
Skriftlig fråga 2024/25:707 av Josef Fransson (SD) (Besvarad 2025-01-28)
Fråga 2024/25:707 Meritokrati på svenska lärosäten
av Josef Fransson (SD)
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Regeringen har genom den tidigare utbildningsministern Mats Persson problematiserat woke- och cancelkultur inom den svenska akademin. Det som enligt min uppfattning är kärnan i wokeideologin är eftersträvan att bryta ned normer och klassificera människor genom ”intersektionella analyser” där man kan samla på sig offerstatus kopplat till sådant som hudfärg, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, fetma och religion och där man oftast landar i att den vite heterosexuelle mannen ska flytta på sig för att göra plats för den med högst offerstatus. Ideologin mest praktiska tillämpning i USA, som vi importerat denna ideologi ifrån, har kommit att bli att många institutioner har jobbat med så kallad DEI (diversity, equity, inclusion), som kortfattat handlar om att frångå meritokratiska urvalskriterier till förmån för just sådant som hudfärg, sexuell läggning och könsidentitet. Baksidorna i denna ordning har gjort sig påminda när Los Angeles under senare tid stått i brand och när bränderna kraftigt förvärrats av att den politiska ledningen prioriterat sådant som normavvikande brandchefer framför brandförebyggande arbete.
Nu har begreppet DEI hittat vägen till den svenska akademin, där Chalmers i Göteborg enligt ett pressmeddelande nu ska inviga sitt nya ”DEI office”. Man ska nu alltså införa arbetssätt som formellt frångår meritokrati till förmån för vänsterradikal ideologi. Universitet och högskolor borde om något vara institutioner där man premierar begåvning och prestation och där sådant som hudfärg och preferenser i fråga om sängkammaraktiviteter ska vara ovidkommande.
Min fråga till utbildningsminister Johan Pehrson blir således:
Hur arbetar ministern med att värna den meritokratiska ordningen på svenska högre lärosäten?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.