Matchningen mellan högskola och arbetsmarknad
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1058 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2017/18:1058 av Boriana Åberg (M)
Matchningen mellan högskolan och arbetsmarknaden
Boriana Åberg har frågat mig vilken analys jag gör av behovet av åtgärder för att högskoleutbildning i större utsträckning ska leda till jobb inom examensområdet.
Boriana Åberg hänvisar till en temarapport från SCB som bygger på en enkätundersökning. Den visar att nio av tio har jobb inom tre år efter avslutad examen.
SCB-rapporten visar även att nästan 85 procent av de svarande bedömer att högskoleutbildning behövs för deras arbete – tre år efter avslutad universitets- eller högskoleutbildning. Detta innebär att nästan 85 procent upplever att de har rätt utbildningsnivå i relation till de arbetsuppgifter de utför. Matchningsgraden mätt som utbildningsnivå är därmed hög.
I rapporten anges att tre av fyra arbetar helt eller till stor del inom det område som högskoleutbildningen var inriktad mot. Av de som avlagt en yrkesexamen arbetade dessutom hela nio av tio inom det område utbildningen var inriktad emot. Min slutsats av rapporten är att matchningen på utbildningar som leder till yrkesexamen redan är mycket hög. Dessa utbildningar utgör cirka 45 procent av den totala utbildningsvolymen i den svenska högskolan.
Universitet och högskolor har en viktig uppgift att utbilda för såväl dagens som för morgondagens arbetsmarknad. De har därför ett stort ansvar att se till att utbildningarna förnyas och är långsiktigt hållbara. Det senare innebär också att en person med avslutad högskoleutbildning ska ha fått generiska kompetenser och kunskaper som ska kunna appliceras inom stora delar av arbetslivet. Det är därför inte alltid helt uppenbart var på arbetsmarknaden det bäst matchade jobbet för en viss utbildning finns. Universitet och högskolor ska anpassa sitt utbildningsutbud efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. För att kunna avgöra det senare är det viktigt att lärosätena samverkar med det omgivande samhället, inklusive arbetslivet. Regeringen gav i juni 2017 Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor om dimensionering av utbildning.
Att personer med svensk högskoleutbildning generellt skulle vara felmatchade på arbetsmarknaden är inte en bild jag delar, och den stöds inte heller av den rapport frågeställaren hänvisar till. Det finns utbildningar inom svensk högskola för vilka matchningen med arbetsmarknaden bör förbättras och där det råder brist på arbetskraft. Regeringen har därför också genomfört en rad insatser, såsom en utbyggnad av vissa högskoleutbildningar, gett Vinnova i uppdrag att stödja lärosäten som ska kunna utveckla kortare kurser för redan yrkesverksamma m.m.
Både välfärd och industri söker just nu efter folk att anställa. Det finns över 100 000 lediga jobb som måste fyllas med personer med rätt kompetens. Därför har regeringen valt att prioritera satsningar på fler utbildningsplatser inom områden där det finns en stor brist. Där riktade medel går till bland annat fler ingenjörer, sjuksköterskor och lärare.
Fler kommer även att behöva byta bana eller fylla på med nya kunskaper under hela arbetslivet. Här har högskolan en avgörande roll att spela. Sverige behöver en högskola som främjar ett tryggt och hållbart arbetsliv och som kan möta 2020-talets behov. Därför arbetar regeringen långsiktigt med målsättningen att öka möjligheterna för människor att kunna studera under hela livet och i hela landet.
Stockholm den 27 mars 2018
Helene Hellmark Knutsson

