Mänskliga rättigheter i Iran
Svar på skriftlig fråga 2024/25:268 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:268 Mänskliga rättigheter i Iran
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:268 av Olle Thorell (S)
Mänskliga rättigheter i Iran
Olle Thorell har frågat mig vilka diplomatiska och praktiska åtgärder jag planerar att vidta för att Sverige ska bidra till att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna i Iran.
Som jag och min företrädare har understrukit i flera svar på riksdagsfrågor och interpellationer, senast i interpellation 2023/24:710 den 3 oktober, ser regeringen med största allvar på den mycket svåra situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Jag uppskattar det starka stöd som finns i Riksdagen för denna fråga. Det är också viktigt att omvärlden fortsätter att uppmärksamma situationen.
Regeringen fortsätter att kraftfullt fördöma de fortgående kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran. Det sker i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Det skedde senast vid mitt möte med den iranske utrikesministern i september, då jag fäste särskild vikt vid att förbättra kvinnors situation i Iran.
Sverige fortsätter också att verka genom EU och FN för att säkerställa att våra budskap och åtgärder som vidtas – diplomatiska och ekonomiska påtryckningsmedel av just den typ som nämns i frågeställningen - blir så verkningsfulla som möjligt.
Genom EU har vi gjort upprepade uttalanden som fördömer Irans agerande och kontinuerligt skärpt sanktionerna mot Iran med anledning av situationen för mänskliga rättigheter. EU:s särskilda sanktionsregim för MR-kränkningar omfattar nu över 300 individer och enheter i Iran.
Tillsammans med likasinnade länder höjer Sverige också sin röst inom FN-systemet, inte minst vad det gäller kvinnors och flickors situation i Iran. Detta sker exempelvis genom FN-resolutioner och i MR-rådet, inklusive i den session som nyss avslutades.
Det här arbetet kommer vi att fortsätta. Regeringen avser, tillsammans med övriga EU och internationella partner, att fortsätta bidra till ett starkt internationellt tryck som stödjer det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och som gör tydligt att Irans agerande får internationella konsekvenser.
Stockholm den 29 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:268 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-29)
Fråga 2024/25:268 Mänskliga rättigheter i Iran
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den senaste rapporten från Human Rights Watch, World Report 2024: Events of 2023, tecknar en mörk bild av utvecklingen i Iran under det gångna året. Landet har präglats av ett hårdnande klimat, där de iranska myndigheterna har agerat med ökad brutalitet mot fredliga demonstranter och systematiskt förtryckt kvinnor och flickor. Rapporten bygger på omfattande undersökningar som genomförts i nära samarbete med lokala människorättsorganisationer, och den lyfter fram en serie allvarliga kränkningar, däribland övervåld, godtyckliga frihetsberövanden och dödsstraff som påtryckningsmedel mot regimkritiker.
Kvinnors och flickors situation i Iran beskrivs som särskilt utsatt, och Human Rights Watch rapporterar om hur den så kallade moralpolisen kontinuerligt övervakar och straffar dem som inte följer de strikta klädreglerna. Detta har lett till en ökning av våldsamma ingripanden, gripanden och tortyr. FN har vid upprepade tillfällen varnat för att Irans rättssystem används som ett repressivt verktyg mot både aktivister och vanliga medborgare. Amnesty International har också pekat på att ett alltmer utbrett bruk av dödsstraffet som politiskt redskap riktas särskilt mot kvinnorättsaktivister och etniska minoriteter.
De internationella människorättsorganisationerna betonar vikten av att internationella aktörer, däribland Sverige, inte förblir passiva inför utvecklingen i Iran. Det internationella samfundet uppmanas att sätta hårdare press på iranska myndigheter och att öka stödet till de iranska aktivister och organisationer som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt Human Rights Watch behöver regeringar vara tydliga i sin kritik av Irans övergrepp och använda diplomatiska och ekonomiska påtryckningsmedel för att uppnå resultat.
Från ett socialdemokratiskt perspektiv ser vi med oro på den nuvarande regeringens nedprioritering av internationella insatser för mänskliga rättigheter och demokrati. De omfattande nedskärningarna i biståndet, i kombination med en tydlig omställning till ett mer regionalt fokus i utrikespolitiken, hotar att urholka Sveriges traditionella engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter. Den svenska röst som historiskt har stått upp för de mest utsatta riskerar att tystna, samtidigt som länder som Iran drabbas av ökande repression. Vi socialdemokrater menar att det är avgörande att Sverige fortsätter sitt globala engagemang och aktivt arbetar för att stödja iranska människorättsaktivister och det civila samhället i deras kamp mot förtrycket.
Mot bakgrund av de allvarliga människorättskränkningar som framkommer i World Report 2024 och rapporter från FN och Amnesty International vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka diplomatiska och praktiska åtgärder planerar ministern att vidta för att Sverige ska bidra till att skydda och stärka de mänskliga rättigheterna i Iran?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.