mänskliga rättigheter i Folkrepubliken Kina

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:570 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

Händelser

Inlämnad
2000-02-17
Anmäld
2000-02-22
Besvarad
2000-03-02

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 mars

Svar på fråga 1999/2000:570 om mänskliga rättigheter i Folkrepubliken Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser göra för att protestera mot bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna och det massiva bruket av dödsstraff i Folkrepubliken Kina.

Från regeringens sida ser vi mycket allvarligt på bristerna i respekten av mänskliga rättigheter i Kina. Det gäller framför allt den bristande respekten för politiska och medborgerliga rättigheter, bristen på rättssäkerhet och det utbredda bruket av dödsstraff. I vissa avseenden är det befogat att hävda att läget t.o.m. blivit sämre under det senaste året. Sverige och EU framför i olika sammanhang kritik mot dessa övergrepp till den kinesiska ledningen, både i direkta möten med regeringsföreträdare och i internationella sammanhang, såsom i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och i FN:s generalförsamling. Inom EU bedriver vi också en mycket aktiv dialog med Kina där bristerna i fråga om grundläggande rättigheter påtalas.

Att enbart kritisera räcker dock inte. En stor del av Sveriges och EU:s ansträngningar går därför ut på att förmå Kina att utöka samarbetet med de olika FN-mekanismerna på mänskliga rättighetsområdet. Det handlar bl.a. om att bistå med juridisk expertis så att Kinas ratificering av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter kan underlättas. Kina har undertecknat båda konventionerna. Den ena (konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter) bereds sedan i fjol för ratificering i parlamentet. Den andra konventionen (om medborgerliga och politiska rättigheter) har ännu inte framlagts. EU verkar också pådrivande för att Kina ska fortsätta samarbetet med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Mary Robinson. Mary Robinson besökte Kina under 1998, men samarbetet har ännu inte utvecklats på det sätt som vi velat se. Ett nytt besök av högkommissarien äger rum i dagarna, under första veckan av mars.

Genom den reformpolitik som förs i Kina sedan 20 år tillbaka har det skett en gradvis förändring av hela det kinesiska samhället. Rättssäkerheten har stärkts, även om bristerna fortfarande är stora. Kina har inlett omfattande internationella samarbetsprojekt inom områden som rättshjälp, utbildning av domare och jurister m.m. Inom ramen för EU:s dialog med Kina pågår en diskussion om ett eventuellt framtida avskaffande av dödsstraffet i Kina. Sverige och EU deltar aktivt i detta arbete som vi bedömer som meningsfullt, eftersom det ger möjlighet att bidra till en process som på sikt kan lägga grunden för en utveckling i demokratisk riktning. Vi är samtidigt medvetna om att full rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna aldrig kan uppnås i en enpartistat.

Sverige och EU har således valt som linje att föra en kontinuerlig, konstruktiv och kritisk dialog med Kinas ledning om konkreta åtgärder för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Detta sker parallellt med att vi framför direkt kritik mot de övergrepp som begås och de missförhållanden som tillåts fortgå.

Skriftlig fråga 1999/2000:570 av Tolgfors, Sten (m) (undefined 2000-03-02)

den 17 februari

Fråga 1999/2000:570

av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Folkrepubliken Kina

Massavrättningar, dödsstraff för mer än 60 brott, politiskt styrda rättegångar, utbrett bruk bland polisen av tortyr och misshandel, förtryck och fängslanden av oliktänkande och religiösa @ både kristna och Falun gong @, politisk omskolning och fängslande av oppositionella, statlig kontroll av Internet, tidningar och andra medier. Detta är vardagen i Folkrepubliken Kina, jordens största kommunistiska diktatur.

År 1998 fanns mer än 2 000 politiska fångar dömda för kontrarevolutionär verksamhet efter parodiska rättegångar, där straffet var bestämt på förhand. Drygt 200 000 människor hölls samma år utan rättegång fängslade i arbetsläger. Där skulle de omskolas genom hårt arbete. Grundarna av Kinesiska demokratiska partiet förföljs och fängslas.

Amnesty registrerade över 2 700 dödsdomar i Kina 1998. Av dessa vet man att 1 769 verkställdes. Förmodligen är siffrorna grava underskattningar. Mellan 1990 och 1998 registrerade Amnesty 25 400 dödsdomar och drygt 16 500 verkställda avrättningar.

Ett bisarrt exempel på polisbrutalitet gavs i mars 1998 när det kom fram att polisen i Guangdongprovinsen i fem år hade hållit en man fastkedjad i en liten järnbur. Det kan möjligen illustrera bristen på respekt för människovärdet och mänskliga rättigheter i detta jordens största land.

Vad avser utrikesministern göra för att protestera mot Folkrepubliken Kinas brist på respekt för mänskliga rättigheter och massiva bruk av dödsstraffet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.