Löneförmåner m.m.
Svar på skriftlig fråga 1996/97:341 besvarad av Näringsminister Anders Sundström
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 mars
Svar på fråga 1996/97:341
Näringsminister Anders Sundström
Carina Hägg har frågat Göran Persson om han i en framtida dialog
med näringslivet avser att belysa fördelen med att börja reducera kostna-
derna i toppen och minska aktieutdelningen innan anställda sägs upp, när
ett företags ekonomiska resultat försämras. Frågan har överlämnats till
mig i egenskap av näringsminister.
Att ett företags ekonomiska resultat har försämrats kan bero på en
mängd olika faktorer. Ineffektiv produktionsprocess, bristande marknads-
föring av företagets produkter, dålig affärsidé eller att företagets produk-
ter är omoderna och behöver vidareutvecklas är några exempel.
Den försämrade lönsamheten kan naturligtvis också bero på att före-
tagets resurser används felaktigt och att vissa kostnader ligger på en
omotiverat hög nivå. Ersättningen till företagsledningen utgör bara en del
av företagets samlade kostnader och det är ju inte säkert att det är dessa
kostnader som orsakat den försämrade lönsamheten. I större företag torde
det tvärtom vara så att den ersättning som utgår till ledningen endast har
marginell betydelse för verksamhetens resultat.
Av vad jag nu sagt torde framgå att det inte är möjligt att generellt
påstå att försämrad lönsamhet beror på att företagsledningen har för höga
löner och att dessa bör sänkas. Motsvarande gäller investerarnas avkast-
ningskrav.
Jag vill emellertid understryka betydelsen av att lönerna till företags-
ledningen kan påverka attityder och krav. Om de anställda upplever led-
ningens löner som omotiverat höga kan detta påverka motivationen nega-
tivt. Likaså kan kraftiga ökningar av ledningens löner leda till allmänna
lönekrav som ligger högt, vilket kan försämra ett företags konkurrens-
kraft. Samtidigt får naturligtvis inte ledningens ersättning läggas på en
nivå som innebär att nyckelpersoner lämnar företaget. Det är viktigt att
företagens styrelser beaktar dessa aspekter när de bestämmer löner och
andra förmåner till ledningen. Dessa frågor kan utgöra en del av vår dia-
log med näringslivet.
Skriftlig fråga 1996/97:341 av Carina Hägg (s) (Klar 1997-03-12)
den 3 mars
Fråga 1996/97:341 av Carina Hägg (s) till statsministern om löneförmå-
ner m.m.
Svensk-japanska Parlamentarikerförbundet är en förening i Sveriges
riksdag med uppgift bl.a. att sprida kunskap om Japan. Genom en nyligen
genomförd resa till Japan kunde vi ta del av information från skiftande
samhällsområden. Inom näringslivssektorn informerades vi om något
mycket intressant. När ett företags resultat försämras och man måste
börja se över kostnaderna startar man i toppen. Man sänker lönerna för
företagets ledning, aktieutdelningen reduceras, extra löneförmåner slopas
osv. Som allra sista åtgärd säger man upp anställda. Detta får även svens-
ka företag med nu långsiktig verksamhet i Japan anpassa sig till.
Jag ser gärna ett ordentligt samtal - mellan oss som tror på det nya
och dem som är mer förankrade i det gamla, svarade statsminister Göran
Persson på en fråga under frågestunden den 27 februari och satte rubriken
för samtalet ”Energi, utveckling, miljöhänsyn”. I den planerade dialogen
framöver mellan företrädare för svenskt näringsliv och regeringen borde
de ovan nämnda iakttagelserna från japanskt näringsliv ha en given plats.
Min fråga till statsministern är om han i en framtida dialog med nä-
ringslivet avser att även belysa fördelen med att börja reducera kostna-
derna i toppen och minska aktieutdelningen innan anställda sägs upp, när
ett företags ekonomiska resultat försämrats.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.