Livsmedelsverket kontrollavgifter

Svar på skriftlig fråga 2020/21:227 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på fråga 2020/21:227 av Sten Bergheden (M) Livsmedelsverkets kontrollavgifter

Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att effektivisera Livsmedelsverkets arbete och för att sänka kontrollavgifterna.

De avgifter som Sten Bergheden hänvisar till rör Livsmedelsverkets kontroll av drygt 1 000 livsmedelsföretag, till exempel stycknings- och charkanläggningar, fiskproduktanläggningar, äggpackerier och mejerier. Dessa livsmedelsföretag har över tid haft en avgift som inte täckt de faktiska kostnaderna för kontrollen, vilket Livsmedelsverket nu har korrigerat. Därför höjdes också timtaxan från den 1 januari 2020.

Hur mycket ett företag betalar i årlig kontrollavgift varierar och baseras bland annat på hur stort behovet av kontroll är. Det är möjligt för livsmedelsföretagen att påverka den årliga avgiften. Genom den så kallade erfarenhetsklassningen kan företag som följer lagstiftningen få en minskning av antalet kontrolltimmar vilket ger en lägre årlig avgift.

I en nyligen beslutad proposition som syftar till att anpassa svensk lagstiftning till den nya EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan gör regeringen bedömningen att obligatorisk efterhandsdebitering bör införas för avgifter inom livsmedelskontrollen. Det innebär bland annat att livsmedelsföretagen ska betala en kontrollavgift efter genomförda kontrollbesök i stället för en årlig avgift i början av varje kalenderår som nu är fallet. Den årliga avgiften har företagen fått betala oavsett om kontrollmyndigheten kontrollerat verksamheten under det aktuella året eller inte. Med efterhandsdebitering blir det tydligare för företagen vad de betalar för och det bidrar till att företagen upplever systemet som mer rättvist.

Jag kommer att följa upp denna fråga, bland annat i den löpande dialogen med myndigheten. Ur mitt perspektiv är det angeläget att Livsmedelsverket bedriver sin kontrollverksamhet på ett kostnadseffektivt, likvärdigt och ändamålsenligt sätt. Det är viktigt för att uppnå livsmedelsstrategins målsättningar med en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning samt bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Stockholm den 23 oktober 2020

Jennie Nilsson