Livsmedelsstrategin

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1378 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2020/01429/JL

Näringsdepartementet

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1378 av Ann-Sofie Alm (M)
Livsmedelsstrategin

Ann-Sofie Alm har frågat mig om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att stärka vår självförsörjningsgrad och uppnå de mål som satts i livsmedelsstrategin.

Frågan om självförsörjning aktualiseras i tider som denna. Det är en av målsättningarna i livsmedelsstrategin som syftar till konkurrenskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag som kan öka den svenska produktionen och därmed också nå en hög svensk marknadsandel.

För regeringen är målet i livsmedelsstrategin om en ökad livsmedelsproduktion en prioriterad fråga. I december 2019 fattade regeringen beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Den innehåller långsiktiga åtgärder fram till 2025 och är ett viktigt steg i att öka konkurrenskraften och lönsamheten genom satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning.

Sverige behöver ha en god självförsörjningsförmåga av livsmedel. Många av de livsmedel vi konsumerar idag kan dock inte produceras i Sverige på grund av att vi inte har det klimat som krävs för att odla vissa produkter. Den pågående utbrottet av covid-19 har också visat att dagens livsmedelsförsörjningssystem är komplex och global. Även de livsmedel som produceras i Sverige är ofta beroende av till exempel globala värdekedjorna för energi, gödsel, foder, utsäde, växtskyddsmedel och maskindelar. Även arbetskraft färdas över nationsgränser, vilket den senaste tiden visat.

Det är därför viktigt att säkerställa en öppen handel, inom EU och med tredje land, så långt möjligt även under kriser som pågående utbrottet av covid-19. En ökad svensk livsmedelsexport är en viktig del i att öka svensk konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Ett lands livsmedelsförsörjning tryggas av en inhemsk produktion såväl som av import och sårbarheten kan också långsiktigt minska genom genomförandet av regionala livsmedelsstrategier.

Det svenska inreseförbudet från tredje land gör undantag för personer som ska utföra nödvändiga funktioner, såsom säsongsarbetare inom jordbruket. Arbetstillstånd för jordbruk har framför allt utfärdats för säsongsarbetare från Ukraina. Regeringen och svenska ambassaden i Kiev har en nära dialog med såväl näringen som myndigheter i Ukraina för att underlätta i de fall näringen önskar erhålla undantag från Ukrainas utreseförbud.

Jag har även tillsammans med arbetsmarknadsministern haft dialog med näringen, Sveriges Kommuner och Regioner, Arbetsförmedlingen och de fackliga organisationerna kopplade till de gröna näringarna för att se hur vi kan ta tillvara den arbetskraft som redan finns till förfogande i Sverige.

Den 20 maj 2020 beslutade också regeringen om en extrabudget med förslag att tillföra ytterligare 11 miljoner kronor till Tillväxtverket. Medlen avses användas för att förstärka ett befintligt uppdrag där Lantbrukarnas riksförbund och Arbetsförmedlingen samarbetar och syftar till att underlätta matchning av arbetslösa till de gröna näringarna, så att inhemsk arbetskraft kan ersätta de säsongsanställda från andra länder. Tillgången på inhemsk arbetskraft och kompetens är också en viktig del i att stärka självförsörjningsförmågan.

Regeringen har tillsatt en utredning för att utreda ett fossiloberoende jordbruk. En ökad svensk livsmedelsproduktion kan bidra till lägre global klimatpåverkan, men också till ökad självförsörjning av drivmedel till lantbruket.

Stockholm den 27 maj 2020

Jennie Nilsson