Likvärdig resursfördelning i skolan

Svar på skriftlig fråga 2024/25:178 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:178 Likvärdig resursfördelning i skolan

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Svar på fråga 2024/25:178 av Adrian Magnusson (S)
Likvärdig resursfördelning i skolan

Adrian Magnusson har frågat mig om det från min eller regeringens sida finns planer på att särskilt stödja de skolor som står inför större utmaningar, för att säkerställa en likvärdig utbildning i hela landet.

Regeringen driver nu igenom omfattande reformer för att återuppbygga kunskapsskolan. Förbättrade kunskapsresultat är en prioriterad fråga för regeringen. Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen [2010:800]). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en hög kvalitet så att de fastställda målen för utbildning­en nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.

Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Efter förslag från regeringen i både budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) och budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) har det gjorts permanenta nivåhöjningar av de generella stats­bidragen till kommuner och regioner med totalt 16 miljarder kronor. Av dessa går 11,2 miljarder kronor till kommunerna.

Staten bidrar också till skolans finansiering genom riktade stats­bidrag. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att Kunskapsbidraget förstärks med 700 miljoner kronor. Det innebär att bidraget föreslås uppgå till drygt 8,2 miljarder kronor 2025. Det här är en av flera satsningar som regeringen gör för att vända utvecklingen med fallande kunskapsresultat och för att stötta skolorna i en svår ekonomisk situation. Kunskapsbidraget fördelas enligt ett index som innebär att huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får en högre bidragsram. Indexet används som underlag för att bedöma skillnader i huvudmäns behov av resurser.

Regeringen har också gett Statens skolverk i uppdrag att genomföra riktade insatser i syfte att höja kunskapsresultaten i grundskolan, anpassade grund­skolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen samt öka måluppfyllelsen i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (U2024/01164). Insatserna ska bidra till ökad kvalitet i under­visningen och en mer likvärdig utbildning inom det svenska skol­väsendet.

Utöver ovanstående insatser har regeringen påbörjat en helrenovering av skolans finansieringssystem för att stärka den statliga styrningen över resurs­fördelningen till skolan, så att sambandet mellan behov och tilldelning av resurser stärks i hela landet. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skol­pengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. Utredningen ska bland annat ge förslag på en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska ange en lägsta­nivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skol­verk­sam­het och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara. Av utred­ningsdirektiven framgår att det, för att öka likvärdigheten, är väsent­ligt att skolpengsnormen grundar sig på huvudmännens skilda förutsätt­ningar och behov och hur dessa påverkar kostnader för till exempel under­visning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, admi­nistration, mervärdesskatt och lokaler (dir. 2023:153).

Sammanfattningsvis stödjer regeringen huvudmän och skolor med utma­ningar på flera olika sätt, genom statsbidrag och uppdrag om riktade insatser men också genom att ta initiativ till att stärka den statliga styrningen över resursför­delningen till skolan.

 

Stockholm den 23 oktober 2024

 

 

 

Lotta Edholm

Skriftlig fråga 2024/25:178 av Adrian Magnusson (S) (Besvarad 2024-10-23)

Fråga 2024/25:178 Likvärdig resursfördelning i skolan

av Adrian Magnusson (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Att alla elever ska ha en rättvis och likvärdig utbildning borde vara ett av våra viktigaste mål. Trots detta ser vi i dag att det finns skillnader mellan skolor när det gäller hur resurser fördelas, där vissa skolor har nya och uppdaterade resurser medan andra skolor inte har samma förutsättningar. Till exempel: En elev berättade för mig att lärarna på hens skola har utmaningar med att få utbildningsresurserna att räcka till alla elever. Samtidigt hade eleven hört om en skola i en närliggande kommun där eleverna både hade tillgång till modern teknik och större lärarstöd än på den förstnämnda skolan. Denna skillnad i förutsättningar för eleverna, trots deras geografiska närhet, är något som är oroväckande, då det påverkar möjligheterna för alla elever att nå sina mål oavsett var de bor.

Det är av stor vikt att alla elever, oavsett var de bor, får samma möjligheter till en bra utbildning.

Vissa kommuner har lyckats anpassa resurserna väl utifrån lokala behov. Andra står inför stora utmaningar när det gäller att säkerställa att alla skolor kan ge sina elever den stöttning de behöver för att nå sina mål. Det kan därför vara värdefullt att titta närmare på hur resursfördelningen görs och hur den kan förbättras för att ge alla elever samma chans.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm följande:

 

Finns det från statsrådets och regeringens sida planer på att särskilt stödja de skolor som står inför större utmaningar, för att säkerställa en likvärdig utbildning i hela landet?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.