Lika möjligheter till antagning till högre utbildning
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1620 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
U2020/03849/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1620 av Lars Püss (M)
Lika möjligheter till antagning till högre utbildning
Lars Püss har frågat mig vad jag avser att göra för att blivande studenter ska behandlas lika vid antagning till universitetsstudier.
Att alla sökande ska behandlas lika vid antagning till högskolestudier är en åsikt som jag delar med Lars Püss. Att det är kompetenser som är avgörande vid antagning till högskolan och att det finns flera vägar in är något som är högt prioriterat för mig.
Regeringen beslutar, tillsammans med riksdagen, om ramarna för tillträdessystemet till högskolan. I högskoleförordningen (1993:100) som beslutas av regeringen framgår att frågor om antagning avgörs av högskolan och att den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Universitets- och högskolerådet (UHR) meddelar föreskrifter om tillträde till högskolan och ansvarar för ett samordnat antagningsförfarande på uppdrag av universitet och högskolor.
Jag har tilltro till att ansvariga myndigheter sköter sina uppgifter i antagningen till högskolan så att ingen grupp medvetet missgynnas. Den information som jag har fått tyder på att det inte ska vara något problem med komplettering för elever som gått IB-programmet då UHR förväntas få information om betygen samlat från IB-koordinatorerna innan sista kompletteringsdatum.
Stockholm den 29 juni 2020
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2019/20:1620 av Lars Püss (M) (Besvarad 2020-06-29)
Fråga 2019/20:1620 Lika möjligheter till antagning till högre utbildning
av Lars Püss (M)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
I dessa dagar har mängder av ungdomar avslutat sina gymnasiestudier. Precis i samma stund inser de med allt tydlighet att alla tankar om att hitta ett sommarjobb är uteslutna. När de studerar arbetslöshetssiffrorna inser de snabbt att tanken på ett sabbatsår för att få lite arbetslivserfarenhet inte är möjligt på grund av coronapandemin.
Som svar på detta har regeringen utökat antalet platser på universitetsnivå och uppmanat unga vuxna att söka vidare till högre utbildning. Detta är goda åtgärder eftersom vidareutbildning är bättre än att inte ha ett arbete.
De som sökt till universitetsutbildningar har precis fått besked om att de eventuellt måste komplettera sina ansökningsmeriter. Slutdatum för denna komplettering var den 16 juni 2020, enligt Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.se.
Sedan flera år tillbaka finns det en av Skolverket godkänd gymnasieutbildning som inte kan leverera betyg förrän den 6 juli. International Baccalaureate (IB) erbjuds på många gymnasieskolor runt om i Sverige. En del kommunala, andra fristående, men majoriteten är i kommunal regi. Skälet till att det tar längre tid är främst på grund av att dessa elevers prov och uppsatser bedöms av lärare på andra skolor än deras egen.
Universitet- och högskolerådets webbplats, antagning.se, har precis skickat ut information till elever från IB-programmet att den senaste dagen för att skicka in sina gymnasiebetyg är den 5 juli 2020. Det betyder att meriterna ska vara inskickade en dag innan IB-studenterna själva får sina meriter.
I en tid när vi måste kraftsamla för att alla ska ges en rimlig chans att lyckas så ökar vikten av en myndighetsutövning som ger alla blivande studenter lika goda chanser och möjligheter att påbörja studier vid landets lärosäten till hösten. Med dagens datumregler för meriteringskomplettering omöjliggörs detta.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vad avser statsrådet att göra för att blivande studenter ska behandlas lika vid antagning till universitetsstudier?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.