Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen

Svar på skriftlig fråga 2025/26:151 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:151 Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2025/26:151 av Anna Wallentheim (S)

Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen

Anna Wallentheim har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta, inom EU-samarbetet och i dialog med andra medlemsländer, för att värna Istanbulkonventionen och motverka att kvinnors och flickors rättigheter försvagas i Europa.

 

Sverige är en stark kraft i EU för arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Sverige verkar för att Istanbulkonventionens principer ska vara vägledande i EU och i hela Europa. Under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023 fattades beslut om att EU skulle ansluta sig till Istanbulkonventionen. Det nåddes också en allmän riktlinje om ett nytt direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Arbetet med att genomföra direktivet pågår nu i alla medlemsstater.

 

Den 17 oktober 2025 antogs rådslutsatser om våld mot kvinnor och våld i hemmet: förebyggande arbete, tidig upptäckt och intervention. Sverige har i förhandlingarna understrukit vikten av att Istanbulkonventionen lyfts i texten. Den svenska ståndpunkten är tydlig: regeringen välkomnar rådslutsatserna och dess tema, men menar att ambitionerna måste höjas. Både i nuvarande arbete och i kommande jämställdhetsstrategi måste ambitionen vara att mäns våld mot kvinnor och våld i hemmet ska upphöra.

 

I multilaterala förhandlingar inom bland annat FN arbetar Sverige, tillsammans med EU och andra likasinnade länder, för att stärka åtaganden om jämställdhet och kvinnor och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive i frågor som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

 

Företrädare för såväl regeringen som riksdagen har haft en nära dialog med sina lettiska motparter gällande Lettlands eventuella utträde ur Istanbulkonventionen. Jag vill betona att Lettland ännu inte har beslutat om utträde ur Istanbulkonventionen.

 

Sammanfattningsvis är Sverige en stark röst när det gäller att motverka att kvinnors och flickors rättigheter försvagas i Europa.

 

Stockholm den 12 november 2025

Maria Malmer Stenergard

Skriftlig fråga 2025/26:151 av Anna Wallentheim (S) (Besvarad 2025-11-12)

Fråga 2025/26:151 Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen

av Anna Wallentheim (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Lettland har nyligen beslutat att lämna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen. Beslutet väcker stark oro då det riskerar att försämra skyddet för våldsutsatta kvinnor och flickor i landet.

Jämställdhetsmyndigheten har understrukit att detta inte bara är ett juridiskt beslut utan ett politiskt ställningstagande som signalerar att kvinnors och flickors rätt till trygghet inte längre prioriteras. Samtidigt ser vi hur motståndet mot kvinnors rättigheter växer på flera håll i Europa.

Mot den bakgrunden är det viktigt att Sverige står upp för de gemensamma åtaganden vi redan har gjort och verkar för att Istanbulkonventionens principer fortsätter att vara vägledande i hela Europa. 

Jag vill därför fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka initiativ avser ministern att ta, inom EU-samarbetet och i dialog med andra medlemsländer, för att värna Istanbulkonventionen och motverka att kvinnors och flickors rättigheter försvagas i Europa?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.