Läsning i skolan
Svar på skriftlig fråga 2025/26:613 besvarad av Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:613 Läsning i skolan
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Svar på fråga 2025/26:613 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Läsning i skolan
Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att öka diversifieringen av litteraturen i den svenska skolan.
Sverige befinner sig i en läskris och regeringen arbetar intensivt med att vända den trend som vi sett under en lång tid i svensk skola, inte minst bland barn och unga. En central del för att få goda förutsättningar att klara grundskolan och få gymnasiebehörighet är att elever har kunskaper i svenska språket.
Förbättrade kunskapsresultat är en prioriterad fråga för regeringen och insatser i de tidiga skolåren är särskilt viktiga för att lägga grunden för elevers lärande. Den 18 juni 2025 beslutade riksdagen om ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att en tioårig grundskola ska införas (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289). Det är ett viktigt led i att komma till rätta med den pågående läskrisen i Sverige. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs och därmed utöka den garanterade undervisningstiden får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.
Att alla barn lär sig läsa är en förutsättning för deras fortsatta lärande i alla skolans ämnen, och på sikt för möjligheterna att fullfölja en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen beslutade den 17 mars 2026 propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). De nya läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna. Av propositionen framgår även att det i kursplanen i svenska för grundskolan ska anges undervisningsstrategier, där lärarna får tydligt stöd för att främja läsutveckling på vetenskaplig grund.
En av regeringens åtgärder för att vända läskrisen är att öka tillgången till böcker, sedan 2024 finns ett statsbidrag som gör det möjligt för förskolor och skolor att köpa in skön- och facklitteratur. Syftet med statsbidraget är att stärka barns och elevers tillgång till olika typer av litteratur. För 2026 finns det 500 miljoner kronor att fördela. Från den 1 juli 2025 ska alla elever dessutom ha tillgång till bemannade skolbibliotek. De nya bestämmelserna i skollagen är en del i arbetet med att vända den läskris Sverige befinner sig i. Ett välutrustat och bemannat skolbibliotek kan, tillsammans med lärarna, spela en viktig roll för att utveckla elevers läsförmåga och lärande i alla skolans ämnen. Medan skolans undervisning om läsande och litteratur ofta handlar om läsfärdigheter kan skolbibliotek också särskilt rikta uppmärksamheten mot läsintresset och det läsande som sker på fritiden. Skolbibliotek kan hjälpa eleverna att komma i kontakt med skönlitteratur och sakprosa.
Skolan ska förmedla både kunskaper och värden. Utbildningen ska enligt skollagen bl.a. förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I detta ingår skolans ansvar för att främja jämställdhet. Stärkta skolbibliotek kan bidra till att pojkars läsförståelse och läsintresse ökar. Regeringens åtgärder bedöms sammantaget få positiva konsekvenser för jämställdheten.
Stockholm den 25 mars 2026
Simona Mohamsson
Skriftlig fråga 2025/26:613 av Pontus Andersson Garpvall (SD) (Besvarad 2026-03-25)
Fråga 2025/26:613 Läsning i skolan
av Pontus Andersson Garpvall (SD)
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Skillnaden i läsning mellan män och kvinnor är kraftig. Kvinnor läser mer frekvent, och män är överrepresenterade bland icke-läsare. Ungefär 29 procent av kvinnorna uppger att de läser regelbundet, jämfört med 19 procent av männen.
Denna skillnad syns redan hos barn då flickor har bättre läsförståelse än pojkar, vilket i förlängningen resulterar i bättre skolresultat. Med det sagt är det inte en kritik mot att det finns en skillnad i sig – det kommer alltid att finnas en skillnad åt något håll – men det är ett problem att pojkarna halkar efter för mycket.
Vad män och kvinnor är intresserade av att läsa skiljer sig stort åt. Kvinnor på gruppnivå är i regel mer intresserade än män av skönlitteratur, medan män på gruppnivå är mer intresserade av att läsa facklitteratur.
Samtidigt är skönlitteratur en betydligt mer central del av skolundervisningen i läsning än vad facklitteraturen är. Min uppfattning är att om pojkar mer eller mindre enbart exponeras för skönlitteratur, vilket de på gruppnivå är mindre intresserade av att läsa, minskar också deras intresse för att läsa.
Om skolan hade diversifierat läsningen och öppnat upp för en större variation av möjligheter till läsning är min uppfattning att pojkars intresse för just läsning också hade ökat. Intresset för läsning börjar ofta i skolan, men vill vi ha en befolkning som läser hela livet får det inte stanna där, då många riskerar att uppleva läsning som någonting tråkigt och ointressant.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka diversifieringen av litteraturen i den svenska skolan?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.