Lärdomar av Ungerns hantering av arbetslöshet

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3591 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

A2021/ 01679/SV Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsminis tern Riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3591 av Björn Söder (SD)
Lärdomar av Ungerns hantering av arbetslöshet

Björn Söder har frågat mig om jag drar några lärdomar utifrån hur Ungern har hanterat arbetslösheten och om jag avser i så fall att vidta några åtgärder utifrån dessa.

Det är riktigt att den rapporterade arbetslösheten i Ungern är lägre än i Sverige. Men internationella jämförelser är alltid vanskliga. Det är inte alltid relevant att jämföra utvecklingen mellan länder där arbetsmarknaderna kan ha skilda förutsättningar och det kan vara svårt att göra rättvisa statistiska jämförelser mellan länder. Det är bland annat tänkbart att sammansättningen av de arbetslösa i Sverige respektive Ungern ser väldigt olika ut.

Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU och arbetskraftsdeltagandet har, till skillnad från i många andra länder, bibehållits på en hög nivå under krisen. Sverige har 73,2 procent arbetskraftsdeltagande, medan Ungern har 65,0 procent. Det höga arbetskraftsdeltagandet är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. I Sverige är vi många som söker arbete, vilket är positivt. Det är bättre att den som blir av med jobbet fortsätter att söka jobb istället för att lämna arbetskraften, även om det innebär att arbetslösheten blir hög.

Regeringen har under pandemin gjort historiskt stora satsningar för att fler arbetslösa ska komma i jobb och utbildning. Budgetsatsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över nio miljarder kronor 2021. Över två miljarder kronor satsas för att öka antalet deltagare i arbetsmarknads-utbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. I regeringens vårändringsbudget för 2021 avsattes ytterligare 448 miljoner kronor för att fler arbetslösa ska få ta del av en matchningstjänst, extratjänst eller introduktionsjobb.

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen förstärkningar inom jobbpolitiken för sammanlagt 8 miljarder kronor. Det handlar dels om åtgärder för att bryta och motverka långtidsarbetslösheten och fortsätta bygga ut kunskapslyftet, dels om att förenkla för företagare, skapa nya jobb och främja omställning.

Svensk ekonomi har återhämtat sig starkare än väntat, vilket bland annat regeringens åtgärder bidragit till. Arbetsmarknadsläget har förbättrats och sysselsättningen har ökat under det första halvåret. Framöver bedöms sysselsättningen fortsätta att öka och arbetslösheten minska.

Regeringen kommer fortsatt att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden.

Stockholm den 15 september 2021

Eva Nordmark