Lantmäteriets taxa vid köp av mark

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1571 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Fi2020/02819/SPN

Finansdepartementet

Finansmarknads- och bostadsministern

biträdande finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1571 av Niels Paarup-Petersen (C)
Lantmäteriets taxa vid köp av mark

Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag ser på möjligheten att sänka taxan för Lantmäteriets tjänster vid köp av mindre bitar mark.

Jag instämmer med Niels Paarup-Petersen om vikten av en levande landsbygd. Transparenta och förutsägbara avgifter för användning av lantmäterimyndigheternas tjänster är av stor betydelse, inte bara för landsbygden, utan för hela samhället. Idag är huvudregeln att avgifterna vid lantmäteriförrättningar beräknas utifrån hur lång tid som behövs för handläggningen, och för den statliga fastighetsbildningsverksamheten är det ekonomiska målet full kostnadstäckning. Det är viktigt att påtala att handläggningen inte består av ren administration, utan omfattar ett juridiskt utredningsarbete där olika fastighetsrättsliga förhållanden klarläggs, mät- och karttekniska åtgärder genomförs och gräns- eller andra konflikter kan behöva lösas. Detta arbete är viktigt och nödvändigt för att upprätthålla ett tryggt ägande av mark och ett tillförlitligt fastighetsregister, vilket i sin tur är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi.

För att avgifterna som lantmäterimyndigheterna tar ut ska bli tydligare och mer förutsägbara för dem som betalar avgifterna så genomförde regeringen under förra mandatperioden en ändring av avgiftssystemet. Ändringen gick ut på att göra det möjligt att ta ut avgifter med fast belopp för vissa förrättningar eller delar av förrättningar. Staten bidrar även med en del av den totala förrättningskostnaden för att skapa större och mer praktiska jord- och skogsbruksfastigheter i områden där marken är starkt ägosplittrad, t.ex. i Dalarna. Ägosplittringen innebär att möjligheterna att bedriva ett effektivt och lönsamt jord- och skogsbruk begränsas.

Över tid är det även viktigt att lantmäterimyndigheterna drar nytta av nya arbetssätt och ny teknik för att effektivisera verksamheten på ett sätt som kommer medborgarna till del, både genom en rimlig kostnadsutveckling och kortare handläggningstider. På detta område finns det mycket som staten kan bidra med. Lantmäteriet har i tidigare regeringsuppdrag visat att en förbättrad tillgång till data inom samhällsbyggnadsprocessen kan ge mycket stora vinster för både myndigheter, företag och enskilda medborgare. För den statliga och de kommunala lantmäterimyndigheterna innebär detta tidsbesparingar i enskilda ärenden, vilket leder till lägre kostnader för de som ska betala för den tid som myndigheterna lägger ner. För att påbörja arbetet med att förverkliga dessa möjligheter fick Lantmäteriet tidigare i år i uppdrag att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen. Min avsikt är att fortsätta utveckla både fastighetsbildningen och samhällsbyggnadsprocessen under denna mandatperiod.

Stockholm den 17 juni 2020

Per Bolund

Skriftlig fråga 2019/20:1571 av Niels Paarup-Petersen (C) (Besvarad 2020-06-17)

Fråga 2019/20:1571 Lantmäteriets taxa vid köp av mark

av Niels Paarup-Petersen (C)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

De administrativa kostnaderna för användning av Lantmäteriets enligt lag krävda tjänster känns i dag orimligt höga vid köp av mindre bitar mark. Taxan sätts statligt, och hela kostnaden faller på privatpersonen vid exempelvis en fastighetsreglering.

Detta innebär att om en privatperson vill köpa en liten bit mark, exempelvis billig betesmark på ca 5 000 kvadratmeter för att ha lite får eller annat så kommer administrationen att kosta mer än marken. I Lantmäteriets egna prisexempel anges att ett sådant arbete kan kosta ca 50 000–60 000 kronor, medan marken i sig oftast inte kostar mer än runt 5–10 kronor per kvadratmeter, alltså 25 000–50 000 kronor.

Detta är en problematik som drabbar landsbygdens företag och privatpersoner. Att en avgift tas ut är rimligt, men balansen mellan administrationsavgiften och kostnaden av mark är helt frånvarande. Särskilt vid köp av mindre områden.

Detta är ett av många hinder för en levande landsbygd.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Hur ser statsrådet på möjligheten att sänka taxan för Lantmäteriets tjänster vid köp av mindre bitar mark?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.