Länsstyrelsernas avvägningar gällande energiproduktion och jordbruksmark
Svar på skriftlig fråga 2022/23:570 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:570 av Adrian Magnusson (S)
Länsstyrelsernas avvägningar gällande energiproduktion och jordbruksmark
Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen avser att lämna några instruktioner till landets länsstyrelser gällande avvägningen mellan å ena sidan bevarandet av jordbruksmark och å andra sidan utökad energiproduktion.
Tillgången till jordbruksmark är en grundläggande förutsättning för den långsiktiga produktionsförmågan inom jordbruket, för att uppnå målen i livsmedelsstrategin och för att kunna producera livsmedel i en krissituation. En god hushållning av jordbruksmarken behövs därmed av både hållbarhets- och konkurrenskraftsskäl. Den här frågan tas upp i livsmedelsstrategin där det bland annat betonas att det behöver säkerställas att hänsyn tas till jordbruksmarken i den fysiska planeringen. När viktiga samhällsintressen står emot varandra behöver välgrundade avvägningar göras utifrån de lagrum som råder och aktuella förutsättningar som till exempel behovet av jordbruksmark. För regeringen är äganderätten och möjligheten för företagen att utveckla sin verksamhet av största vikt.
Det stämmer att mark som används till solcellsparker normalt sett kan återställas efter användning, det är något som bör vara med i avvägningen när beslutet fattas. Det finns även möjligheter att kombinera en solcellspark med exempelvis bete så att marken fortsätter att bidra till livsmedelsproduktion och biologisk mångfald.
Att installera solcellsanläggningar på åkermark kan omfattas av krav på samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Anmälan för samråd ska göras hos länsstyrelsen för sådana installationer. Skyddet av jordbruksmark regleras genom 3 kap. 4 miljöbalken, där det framgår att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Eftersom storskaliga solcellsparker är en ny företeelse i Sverige så kommer jag noga följa utvecklingen och rättstillämpningen på det här området.
Stockholm den 26 april 2023
Peter Kullgren
Skriftlig fråga 2022/23:570 av Adrian Magnusson (S) (Besvarad 2023-04-26)
Fråga 2022/23:570 Länsstyrelsernas avvägningar gällande energiproduktion och jordbruksmark
av Adrian Magnusson (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Sverige är i behov av att bevara god jordbruksmark för utökad inhemsk matproduktion i landet. Detta är ett viktigt riksintresse och något som länsstyrelsen generellt lägger stor vikt vid när bedömningar görs kring exempelvis byggnation på marken i fråga.
Samtidigt är energiproduktionen ett viktigt samhällsintresse. Många lantbrukare vill upplåta delar av sin mark för att bygga solcellsanläggningar. Dessa anläggningar orsakar inte stora, bestående ingrepp i den goda jordbruksmarken utan marken kan återställas i brukbart skick efter att solcellsanläggningen plockats ned. Både länsstyrelser och lantbrukare upplever att regeringen inte lämnar tydliga besked om vilket intresse som ska väga tyngst. Detta innebär att länsstyrelserna tvingas göra svåra bedömningar som kan leda till olika bedömningar i liknande fall. Det skapar frustration, både hos länsstyrelser och markägare. Problemet är särskilt förekommande i Skåne, där det finns god jordbruksmark men också goda förutsättningar för energiproduktion genom solcellsanläggningar.
Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför:
Avser ministern och regeringen att lämna några instruktioner till landets länsstyrelser gällande avvägningen mellan de viktiga intressena av å ena sidan bevarandet av jordbruksmark och å andra sidan utökad energiproduktion?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

