Lånord i det svenska språket
Svar på skriftlig fråga 2023/24:548 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:548 Lånord i det svenska språket
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2023/24:548 av Runar Filper (SD)
Lånord i det svenska språket
Runar Filper har frågat mig om mina och regeringens tankar angående vad riksdagsledamoten beskriver som ett språkligt förfall och den till synes uteblivna språkvården, och om jag har för avsikt att ta några initiativ med anledning av det anförda.
Sverige har sedan 2009 en språklag. Syftet med språklagen (2009:600) är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen anger att svenskan är huvudspråk i Sverige och lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. I lagen anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Men språklagen innehåller inte några regler om hur ord ska stavas, böjas eller uttalas, inte heller om huruvida enskilda personer ska använda lånord eller inhemska ord.
Institutet för språk och folkminnen har enligt sin instruktion i uppdrag att följa tillämpningen av språklagen och regeringen ser för närvarande inte några behov av att förändra språklagen.
Stockholm den 14 februari 2024
Parisa Liljestrand
Skriftlig fråga 2023/24:548 av Runar Filper (SD) (Besvarad 2024-02-14)
Fråga 2023/24:548 Lånord i det svenska språket
av Runar Filper (SD)
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
I dag tycker många människor om att införa engelska ord när det är helt onödigt och inte bidrar med något av vikt, kreativitet eller förståelse till det svenska språket.
Min oro handlar inte om att hämma språkets utveckling eller om att förbjuda användningen av utländska lånord. I stället handlar det om att undvika lånord och anglicismer på grundläggande nivå inom skolvärlden, myndigheter och statligt ägda medier.
Dessa har en icke försumbar påverkan på hur människor tar till sig ord och själva uttrycker sig. Det kan noteras att i SVT:s uppdrag framgår det att språkvårdsfrågor ska beaktas och att vi har ett särskilt ansvar för det svenska språket.
Varför ersätter man de svenska orden som har funnits i det svenska språket i generationer? Varför används lånord och anglicismer när det redan finns ett svenskt ordförråd?
Antalet lånord som integreras i det svenska språket bör minskas om det redan finns ord på vårt eget språk. Vi bör självklart inte byta ut vår egen ordlista.
Själv har jag aldrig använt liknande avarter vare sig i tal eller i skrift. Varför uttrycker man inte det man vill ha sagt på korrekt svenska?
De som förstör och vandaliserar språket tar inget ansvar för att bevara den språkliga kulturskatten för kommande generationer utan fortsätter snabbt med detta moderna språkbruk.
Min fråga till kulturministern blir därför följande:
Vilka är ministerns och regeringens tankar angående detta språkliga förfall och den till synes uteblivna språkvården, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det anförda?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.